I stort sett all dryckesmjölk som säljs i Sverige kommer från inhemsk mjölkproduktion, men när det kommer till ost, grädde, smör och yoghurt är vi sämre. För ett kilo ost krävs tio liter mjölk och 54 procent av den ost som konsumeras i Sverige är importerad.
– Många som pratar om krisen för mjölkbönderna pratar om priset på dryckesmjölken, men det är genom att använda svensk mjölk till övriga mejeriprodukter som vi kan göra skillnad för de pressade svenska mjölkbönderna, säger Peter Borring, ordförande för LRF Östergötland.
Kampanjer som har gjorts för att uppmärksamma bönders situation, som att betala en krona extra för mjölken och den går direkt till bonden, visar att konsumenterna gärna vill stödja mjölbönderna.
– Dryckesmjölken har en symbolisk laddning, men konsumenter är komplexa så när det kommer till övriga mejeriprodukter verkar den viljan att betala mer för svenskproducerade råvaror vara som bortblåsta, säger Peter Borring.
I Norrköping har det inte gjorts något initiativ där konsumenten kan välja att betala en krona extra till mjölkbonden.
– Det är bra initiativ på så sätt att det visar stödet som finns. Men en krona per liter mjölk som slås ut på alla som har levererat mjölk till försäljaren som butiken köper in av blir bara några ören var till bönderna. De kan ju inte veta hur mycket av vems mjölk som har blivit dryckesmjölk och hur mycket som har gått till ost och andra produkter, säger Peter Borring.
Han menar att det krävs att politikerna börjar engagera sig mer i lantbruksfrågor om det ska gå att rädda svensk matproduktion.
– Det känns som att politikerna har kommit till insikt om att det är kris för mjölkbönderna, men det sitter ändå långt inne att börja diskutera på allvar vad som krävs för att förändra situationen.
För att göra något åt situationen i väntan på att politikerna ska agera så har LRF tagit fram en ny app som heter "Bonde på köpet". Med den kan konsumenten scanna streckkoder på mejeriprodukter i butiken och få fram var mjölken som den är gjord på är producerad.
– Den svagaste länken i det hela är att det bygger på att leverantören har matat in var råvaran kommer ifrån. Ofta dyker det bara upp frågetecken. Å andra sidan kan man se frågetecknen som ett tecken på att leverantören inte har något intresse av att skryta om var mjölken kommer ifrån och då är den troligtvis inte svensk, säger Peter Borring.