Psykiskt sjuka - och hemlösa
I måndags var det riksdagsdebatt om den psykiatriska vården i Sverige. Bland annat nämndes bristen på vårdplatser och vikten av bostäder. I Norrköping är idag ett tiotal psykiskt sjuka personer hemlösa. De sover i parker, trapphus och vid fläktar. Utan sömn, mat och trygghet kan de bli farliga både för sig själva och andra.- Men det finns idag ingenstans för dem att bo om de är psykisk sjuka och har ett pågående missbruk, berättar Anki Rindstål Josefsson som arbetar på Psykosteamet i Norrköping.
Jurek Holzer/SvD/SCANPIX Ett tiotal hemlösa. För personer med dubbeldiagnostik finns det idag inget särskilt boende och behandling är svårt att få. Ett tiotal personer med dubbelsiagnostik är idag hemlösa i Norrköping. (Personenpå bilden har ingen direkt samband med bilden.)FOTO: SCANPIX
Foto: Fotograf saknas!
Men för många som arbetar inom den psykiatriska vården är de senaste händelserna inget förvånande.Grundtrygghet
- Grundtryggheten för personer med en psykotisk sjukdom är väsentlig. Utan trygghet kommer lätt rädsla och desperation in. Det vi sett den senaste tiden är bara toppen av ett isberg. De här människorna har mått dåligt i flera år, förklarar Heidi Häyrynen.
I våras lade kommunen ner Bergsvillan, det enda boendet för personer med så kallad dubbeldiagnostik, en psykotisk sjukdom och ett pågående missbruk. Kommunen meddelade att det finns andra boenden där dessa personer kan bo. Resultatet har istället blivit att ännu fler psykiskt sjuka personer är hemlösa.
- Jag vet ett tiotal psykiskt sjuka som idag inte har något hem. En kvinnlig patient som jag träffade häromdagen hade sovit i Oxelbergsparken under natten. Trots kyla och frost, berättar Anki Rindstål Josefsson.
De är mycket upprörda över situationen. Få av gruppboenden har idag dessutom tillräckligt mycket personal mot patientbehovet och sällan tillräcklig kompetens.
- En person med en psykotisk sjukdom behöver någon person tillgänglig 24 timmar om dygnet. Det är sällan det finns idag.Spara pengar
Kommunens anledning att lägga ner Bergsvillan var att spara pengar. Men i slutändan måste både kommun och landsting betala mer när psykiskt sjuka personer aldrig får den hjälp eller behandling de behöver. Det blir en cirkel från boende, sluten vård till öppen vård. Anki Rindstål Josefsson och Heidi Häyrynen är övertygade om att både kommun och landsting skulle tjäna på att samverka till mer behandlingshem och speciella boenden för dubbeldiagnostiker.
- Konsekvenser av neddragningarna ser vi överallt nu. Det är så tragiskt, konstaterar Heidi Häyrynen.
En psykotisk sjukdom skapar ofta en enorm rädsla. Tillsammans med lite sömn, ingen mat och otrygghet riskerar personen att främst bli farlig för sig själv men i vissa fall också för andra.Avdelning 28
Tidigare kunde patienter innan behandling skickas för avgiftning på avdelning 28. Men sedan ett år tillbaka finns avdelningen inte kvar i Norrköping. På grund av det hamnar personer med dubbeldiagnostik utanför möjligheterna till behandling.
- Behandlingshem för psykiskt sjuka tar inte emot missbrukare och behandlingshem för missbrukare tar inte emot psykiskt sjuka. Så i praktiken har vi ingenstans att skicka dem som är i behov av direkt behandling, konstaterar Heidi Häyrynen och Anki Rindstål Josefsson.