Projektbidrag blev glesbygdsstöd

Av de 22 miljoner kronor som Sankt Anna Fisk AB fått i EU-bidrag har 7, 9 miljoner kronor gått till löner. Något som inte syns i bolagets årsredovisningar.

- De inblandade i Abborrös-projektet fakturerade Sankt Anna Fisk AB för timmarna de arbetat. En del fakturerade varenda timme, andra fakturerade bara en del. Men i princip tog vi ut en heltidslön på 20 000 kronor i månaden i tre år, säger Gunilla Jonsson, aktieägare i Sankt Anna Fisk och tidigare ansvarig för bolagets ekonomi.

Totalt var elva personer delaktiga i Abborrös. Det betyder att bolaget varje månad, i tre år, betalade ut 220 000 kronor i löner.

- Det är rätt mycket pengar som gått ut i ersättning för arbete- det är det, säger Gunilla Jonsson.

I fem år, mellan 2006 och 2011, drev Sankt Anna Fisk AB projektet Abborrös tillsammans med Kungliga tekniska högskolan (KTH). Ett projekt vars syfte var att undersöka möjligheten att odla abborre i slutna system direkt i havet.

I måndags kunde Folkbladet berätta att projektet misslyckats.

I slutrapporten, som ännu inte lämnats in till länsstyrelsen, konstaterar KTH att det är omöjligt att odla abborre i havet på grund av den låga temperaturen. Något som också syns i Sankt Anna Fisk AB:s årsredovisning. Under fem år har de bara sålt fisk för 142 739 kronor.

- Jag har dragit mig ur, och tror inte att det någonsin kommer att bli kommersiellt gångbart att odla abborre i havet. Jag är skeptisk och skulle inte satsa mer pengar, säger Gunilla Jonsson.

Trots detta beviljades bolaget nyligen ytterligare 400 000 kronor i EU-bidrag för att fortsätta sina odlingsförsök.

Den här gången är färre personer är inblandade i projektet, och av de elva som var med i Abborrös återstår bara fyra. En av dem är yrkesfiskaren Björn Aronsson från Birkö. Han tror på en framtid som abborreodlare.

- Jag hoppas att KTH har fel, men har de rätt så vill jag att de bevisar det på ett tydligare sätt. Vi har gjort fruktansvärt många misstag, men Abborrös var ett försöksprojekt. Nu ska vi ta fram bättre sättfisk, och sedan ska vi försökaett tag till, säger Björn Aronsson.

Precis som med Abborrös går odlarna inte in med eget kapital i projektet, utan hoppas att det ska lösa sig med bidrag även den här gången.

- Vi klarar inte finansieringen själva. Men just nu arbetar Östsam med ett projekt som syftar till att kommuner och landsting ska lyfta fram vattenbruket. Då kan det tänkas att det blir lättare att hitta resurser, säger Björn Aronsson.

Gunilla Jonsson är kritisk.

- Vissa saker kan man pumpa in hur mycket pengar som helst i, och det fungerar ändå inte. Man ska lägga verksamheter där de passar bäst, annars blir det konstgjord andning. Jag vet inte, de som bor där vill ju hitta en försörjning. Jag ska inte säga att det är så, men lite känns det som att bidragen fungerar som glesbygdsstöd, säger Gunilla Jonsson.