Ungdomar som hoppar av gymnasiet eller avslutar studierna utan godkänd examen riskerar att hamna långt utanför arbetsmarknaden vilket i sin tur leder till bland annat utanförskap och ohälsa. Detta är bakgrunden till det stora projektet ”#jagmed” som på torsdagen höll årskonferens på Arbetets museum inför ett hundratal medarbetare från de deltagande fem länen där alltså Östergötland är ett.
– Det är det största projekt finansierat av EU:s socialfond som vi har genomfört här med sammanlagt 30 delprojekt – i Östergötland har vi sex projekt igång, berättar huvudprojektledaren Lasse Jonsson som tillägger att socialfonden står för 63 miljoner kronor, sedan ska det medfinansieras med 33 procent ytterligare.
Nu har alltså projektet varit igång i ett år och på torsdagen hölls flera föreläsningar för de inblandade på Arbetets museum. Ännu är det för tidigt kunna redovisa några konkreta resultat.
– Det har gjorts liknande projekt tidigare så vi vet att det kommer att leda till förbättringar, säger Lasse Jonsson som tror att en del av det här problemet handlar om att synen på gymnasieskolan har förändrats.
– Förr var det en frivillig skolform som heller inte alltid behövts för att få anställning. Men vändningen kom på 1990-talet och numera är det nästan ett krav för att kunna få jobb.
Har projektet någon bäring på alla de asylsökande där man ofta framhäver vikten av utbildning för att bli anställningsbar?
– Nja, nyanlända berörs bara i viss mån. Det här projektet riggades redan på våren 2015, innan de stora flyktingströmmarna på hösten och vi ser nu att det här inte berör många av dessa personer, de flesta har inte hunnit dit i processen ännu kan man säga, påpekar Lasse Jonsson.
Det är alltså av stor vikt att få fler ungdomar att ta gymnasieexamen.
– I Östergötland lämnar 35 procent gymnasiet utan godkänd examen och det leder ju framförallt till ungdomsarbetslöshet. Man får dåligt fäste på arbetsmarknaden och det leder i sin tur till sämre hälsa och annat, säger Lasse Jonsson som hoppas att man i och med projektet också kan hitta sätt att permanenta de effekter som man räknar med.
– Vi vet orsakerna och vi vet vilka arbetsmetoder som fungerar: det handlar mycket om att bygga allianser och relationer med ungdomarna – om bemötandet. Min förhoppning är att vi får med oss skolhuvudmännen – alltså ofta kommunerna – i det här arbetet.
Under torsdagens konferens skedde flera föreläsningar och dessutom presenterade de externa utvärderarna av projektet Sofia Nyström samt Sofia Nordmark sina reflektioner så här långt. Projektet löper till hösten 2018 då resultatredovisning kommer att ske.
011-200 472