Rektor Peter Varma ser allvarligt på kritiken från Skolinspektionen.
Det var efter att Skolinspektionen fått uppgifter om eventuella missförhållanden gällande bestämmelser om bedömning och betygsättning utifrån elevernas resultat på de nationella proven, som det inleddes en tillsyn.
– Vi ser jätteallvarligt på detta och rättar oss efter Skolinspektionens bedömning, säger Peter Varma, rektor på Praktiska Gymnasiet.
Skolinspektionen kritiserar Praktiska gymnasiet för att ha anmärkningsvärt stor skillnad mellan slutbetygen och resultaten i nationella proven.
Enligt statistik från myndigheten hade över 90 procent av eleverna på skolan i Norrköping högre betyg i matematik än de resultat de hade på nationella proven 2022 (91,3 procent) och förra året (93,3 procent). Skillnader som Skolinspektionen tycker är anmärkningsvärt stora.
– Vi tar till oss av kritiken och ska göra förändringar som gör att skillnaden inte ska var så stor, säger Peter Varma.
Vilka förändringar handlar det om rent konkret?
– Vi har infört tvålärarsystem i matematikunderviningen. Vi ska minska grupperna så att varje elev får mer tid med lärarna, säger Peter Varma.
109 elever genomförde nationella provet i matematik förra året. Resultatet blev att 70 elever fick F i betyg och 18 elever saknade betyg. Men i slutändan fick 96 av 109 elever betyget E, D eller C i kursbetyg.
I beslutet går att läsa att skolan utöver de nationella proven genomfört ett antal egna provtillfällen, för att få ett mer rättvisande underlag. Det ska enligt skolan ha visat sig att eleverna presterade bättre vid varje enskilt prov, än vad de gjorde vid ett samlat nationellt prov.
Skolinspektionen har intervjuat rektor, lärare och elever för att få en bild av situationen. Många har sagt att resultatet av nationella proven väger tungt i betygsättningen. Något som Peter Varma har påverkat eleverna negativt.
– De nationella proven i svenska och engelska är uppdelade i tre delprov under flera dagar. I matematik görs proven på en och samma dag. Det är lång tid att göra prov från nio till två för eleverna.
Casper Regn och Svea Persson är elever som nyligen gjort nationella provet i matematik, vilket båda upplevde som krävande.
"Det sätter väldigt mycket press på en som elev att sitta flera timmar i sträck och svar på massa frågor. Och man vet ju generellt inte vad nationella provet handlar om", berättar Svea Persson, som går bygg och anläggning.
– Det sätter väldigt mycket press på en som elev att sitta flera timmar i sträck och svara på massa frågor. Men vet ju generellt inte vad nationella prov handlar om, säger Svea, som går på bygg- och anläggningsprogrammet.
"Det är dåligt att allt sker på samma dag. Det blir för mycket för hjärnan att kunna ta in och visa vad man kan", säger Casper Regn, el- och energiprogrammet, om att göra nationella provet i matematik.
– Det är dåligt att allt sker på samma dag. Det blir för mycket för hjärnan att kunna ta in och visa vad man kan. Det känns som att man bara har en chans. Då blir man nervös och det kan dra ner prestationen, säger Casper, som läser på el- och energiprogrammet.
Båda anser att det skulle underlätta på många sätt om nationella provet i matematik görs om. Så att det blir som i engelska och svenska, där nationella proven sker vid olika tillfällen.
– Det skulle minska stressen om provet delades upp och att man inte sitter så länge. Dela upp det i olika kortare delar, tycker Svea Persson.
Då kritiken från Skolinspektionen anger att de höga betygen är anmärkningsvärt höga, kommer skolan att se över sina rutiner.
– Framöver kommer vi att förbereda eleverna mer inför nationella prov. Det kan vara att göra delprov som liknar de nationella proven, säger Peter Varma.
Senaste den 30 augusti måste Praktiska gymnasiet skriftligen redovisa vilka åtgärder de infört vad gäller bristerna i bedömning och betygsättning.