Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Positiva toner om jobben - trots allt

NORRKÖPING
Länsarbetsdirektör Per Hallström slår, som man ju också helst ska, an en positiv ton:
- Läget på arbetsmarknaden är inte så illa som man kan tro. Något katastrofscenario ser vi inte.
I stället tror länsarbetsnämnden på fortsatt ökning av sysselsättningen nästa år. Men det finns också mörka tecken i skyn. Inte minst ser ungdomarnas situation ut att försämras.

Norrköping2001-11-01 00:00
JAN NORDSTRÖM
Det budskap som förmedlas i länsarbetsnämndens rykande färska höstprognos för arbetsmarknaden i Östergötland t om nästa år är, kort sagt, motsägelsefullt. Det finns ovanligt många osäkra faktorer. Och om det inte är så illa som man tror - ja, det beror väl i så fall bland annat på vad det är man tror.
Att industrikonjunkturen försämrats är tydligt, men försämringen är å andra sidan i stort sett begränsad till elektronik och telecom.
Räknar man in Ericssons neddragningar i Linköping (där inga varsel meddelats, eftersom personalen får ett utbildningsår på sig) så har antalet varsel ungefär tredubblats jämfört med fjolåret. Industrin svarar då för drygt två tredjedelar.
Antalet lediga platser, som annars ökat varje sedan 1996, kommer i år att minska - med 1.100 jämfört med i fjol, vilket är nio procent.

<b>Ungdomar drabbas</b>
Arbetslösheten visar vissa tecken till att börja öka, i september var den något högre än året före. Här är det ungdomarna som drabbats hårdast. Bland dem har arbetslösheten ökat från 1.300 till 1.600 personer sedan i fjol. Den relativa arbetslösheten bland länets unga uppgick till 6 procent, vilket är över riksgenomsnittet.
Att just ungdomen drabbats förklaras med alla de enklare industrijobb som försvunnit på senare tid, från Ericsson mfl.
- Och det finns inga signaler om att dessa ingångsjobb i industrin för ungdomar kommer tillbaka, konstaterar länsarbetsdirektör Per Hallström.
Här har man då ett av allt att döma kvarstående problem. Hallström konstaterar gapet mellan vad den arbetslösa ungdomen behöver och vad industrin behöver. Ett gap som man nu försöker råda bot på bland annat genom att satsa på lärlingskap. (Lärling som under ett antal år närmast var ett fult ord på arbetsmarknaden är nu helt gångbart igen.)
Minskningen av antalet jobb inom tillverkningsektorn beräknas också fortsätta (1.600 i år, 1.900 nästa år).

<b>Gör det ljusare</b>
Så långt ser ju bilden enbart dyster ut. Men det finns också faktorer, som gör den något ljusare.
Sålunda räknar länsarbetsnämnden med en ökning av sysselsättningen inte bara i år utan också, fortsatt, nästa år - med 5.000 fler i jobb i år och 3.000 nästa år. Därför räknar man med en viss minskning av arbetslösheten. Men kanske inte så stor ändå. Många av dem som får jobb kommer nämligen inte ur den registrerade arbetslösheten, utan från olika former av utbildningar.
Det är framför allt uppdrag/företagstjänster samt vård och omsorg som förväntas öka sysselsättningen. Att man tror på uppdragsverksamhet odyl kanske förvånar, här ser man ju annars en kraftig nedgång som en följd av krisen inom IT. Antalet varslade i uppdragssektorn har ökat.
Men på sikt kommer, tror man, sysselsättningen inom företagstjänster ändå att öka. Och vad gäller IT-sektorn så tror många, trots allt, på en ökning igen - och länsarbetsnämnden ansluter sig då till dessa.
Bristyrken - där det fattas folk - är bland annat civilingenjörer, tandläkare. apotekare, skolledare, specialpedagoger, sjuksköterskor.

<b>Förändringar</b>
Vissa förändringar noteras när det gäller det s k obalanstalet, varmed avses summan av arbetslösa och personer i arbetsmarknadspolitiska program. Antalet uppgick i september till 13.900, en minskning på 800 jämfört med i fjol. Obalanstalet har sjunkit bland kvinnorna men ökat bland män och ungdomar. Bland män över 55 år har dock obalanstalet minskat, för dem har arbetsmarknaden ljusnat något.
Den nu pågående försämringen av industrikonjunkturen bör rimligen drabba de industridominerade orterna hårdast - Finspång, Motala, Mjölby. Medan Norrköping, som framgått, inte längre är så industridominerat utan har en mer varierad näringsstruktur.
Men frågetecknen inför framtiden är många, inte minst då efter den 11 september. Och när länsarbetsdirektören ska vara positiv säger han alltså, att det i alla fall inte är så illa "som man kan tro".
Å andra sidan läser vi i Dagens Nyheter samma dag att nedgången i USA väntas bli djupare och längre än "vad de flesta tror".
Så frågan blir ju obevekligen, vad man egentligen ska tro.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om
Norrköping