Tidigare under sommaren rapporterade P1-programmet "I lagens namn" att alla poliser i yttre tjänst ska få kroppskameror. Enligt polisen själv skulle det här minska hot och våld mot polisen. Men det är också en trygghet för den som grips. Polisförbundets ordförande i Region Öst, Sara Walters, är precis som sitt fackförbund positiv till att polisen får kroppskameror.
– Vi välkomnar det här och vet att det ska ske. Men vi vet inte exakt när. Det finns en del praktiska saker som ska lösas. Med laddningsstationer och annat. Det är stor satsning som är bra för våra medlemmar, säger hon.
Enligt Sara Walters kan kroppskamerorna bland annat vara en trygghet eftersom de exempelvis dokumenterar ett helt ingripande.
– Jag har själv jobbat i yttre tjänst och vet att allmänheten kan reagera varför vi agerar på ett visst vis. Men då har vi hela sekvensen med som förklarar varför vi kanske griper någon. Hade kroppskameror funnits under påskupploppen hade det också säkert varit till hjälp, Det är en trygghet att ha kameran med sig, säger hon.
En del kritiker menar att kroppskameror kan provocera fram våld. Etikprofessorn Susanne Wigorts Yngvesson, vid Enskilda högskolan i Stockholm, är en som uttrycker den här farhågan i "I Lagens namn".
– Det finns forskning som säger motsatsen. Att situationer lugnar ned sig när man förstår att händelsen kommer att filmas, säger Sara Walters.