Förra året anmäldes omkring 195 900 bedrägeribrott samt 21 625 bidragsbrott, enligt statistik från Brottsförebyggande rådet, Brå.
5,7 procent av befolkningen uppger att de blivit utsatta för försäljningsbedrägeri under 2021, medan 3,5 procent uppger att de utsatts för kort- eller kreditbedrägeri.
Men mörkertalet kan vara stort, tror poliserna Sara Strid och Åsa Willsund som tagit plats vid entrén till Ica Maxi på Ingelsta handelsområde.
Onsdagen var en nationell "Strålkastardag", och i år riktade polisen ljuset mot ekonomisk brottslighet.
– Många som utsätts för bedrägerier känner skam efteråt, men vem som helst kan bli lurad. De kriminella är ofta väldigt manipulativa, säger Sara och Åsa medan Ingelstas kunder flanerar runt omkring oss i gallerian.
Några stannar till för att ta ett snack med poliserna, som till vardags utreder bedrägeribrott.
– Ja, det har varit många som kommit fram för att prata och de flesta känner till någon som blivit utsatt för den här typen av brott.
Budskapet från Sara och Åsa är detsamma som hamrats i oss sedan länge: Lämna aldrig ut bankuppgifter till någon som ringer eller tar kontakt på något annat vis.
Trots stor medvetenhet hos de flesta kommer bedragarna åt stora pengar varje år.
– Man ska absolut inte lägga skulden på de som lurats på sina pengar. Den ende som ska skuldbeläggas är bedragaren. Gärningsmännen är förslagna och oftast ska det gå fort. Många utsatta hinner inte riktigt tänka efter förrän det är för sent.
Pengar som förloras är ofta borta för alltid, men en dom i Högsta domstolen i somras öppnar för att brottsoffer i framtiden kan ersättas av sin bank.
Fortsätter Åsa Willsund:
– Samhället har mer eller mindre tvingat in de äldre i tekniken med bank-ID och koder till dosa. Man kan inte säga att det är mest äldre som drabbas, men risken att bli lurad ökar ju äldre man blir och smärtan att bli lurad på sina besparingar kan hålla i resten av livet,
Sara och Åsa poängterar att man inte vill skrämma folk från att använda tekniken.
– Nej, men det är en balansgång. Folk måste naturligtvis få leva också.
I kölvattnet av bedrägerierna finns ofta penningtvättbrott. Inte sällan har unga "lånat ut" sitt bankkonto till bedragarna.
– Föräldrar kan hålla koll på barnens konton och reagera om de plötsligt har dyra saker. Vi vill öka kunskapen så att inte fler ska drabbas, slutar Sara och Åsa.