Polisen brister i sitt sökarbete

Granskningsrapporten av Rikspolisstyrelsen, RPS, som kom förra året pekar bland annat på områden som polisen bör förbättra när det gäller efterforskning av försvunna personer.

– När någon anmäls försvunnen ställs det stora krav på polisens inledande åtgärder.

Samtliga polismyndigheter fick kritik. Ingen hade vid granskningstillfället något program som uppfyller de krav som ställs, enligt Förordningen om skydd mot olyckor, FSO.

– Sammantaget föreligger emellertid ett omfattande arbete för polismyndigheterna för att de ska nå upp till lagstiftarens krav.

Nio polismyndigheter, däribland Östergötland, var sämst i landet. Dessa saknade program eller bedömdes ha planer med ett alltför otillräckligt innehåll.

I Östergötland tryckte RPS hårt på vikten av att räddningsinsatsen påbörjas snabbt vid ett försvinnande.

– En fördröjning av ett beslut om att inleda räddningstjänst kan få konsekvenser för den försvunnes liv eller hälsa.

Vidare påtalas bland annat att kunskaperna brister och att polismyndigheten därför bör genomföra utbildningsinsatser på sakområdet.

Efter kritiken har polisen i Östergötland vidtagit åtgärder för att utveckla sitt sökarbete efter försvunna personer. En handlingsplan kom till. I den har polismästaren Stefan Mann bland annat skrivit:

– Vid varje tillfälle ska minst 70 procent av de yttre befälen och 50 procent av dem som är ersättare ha genomgått MSO-utbildning. Yttre befälen ska genomgå en halvdags vidareutbildning årligen avseende efterforskning av försvunna personer.

Men hur det såg ut på utbildningsfronten när man letade efter 86-åringen kan inte Stefan Mann svara på. (Se artikel ovan).

I handlingsplanen står också att en efterforskning avser att rädda liv och ska ha högsta prioritet både när det gäller ledning och resurs. Det står också att ansvarig polischef har befogenhet att kalla in anställd polispersonal att jobba övertid. Men det gjordes inte i sökandet efter 86-åringen. (Se artikel ovan)