Anne Asp blev besviken på de poliser i yttre tjänst som nyligen gick ut i Folkbladet och kritiserade polisledningen. De hävdar att antalet skrivna ordningsböter blivit lönegrundade.
– Tråkigt att de ser det så smalt, säger hon och framhåller att man vid lönesättning har tydliga kriterier som man går efter. Vi ser alltid till helheten, säger hon.
4-5 ordningsböter
Enligt Anne Asp behöver varje polis i yttre tjänst i genomsnitt skriva 4-5 ordningsböter per månad för att leva upp till de krav man fått från Rikspolisstyrelsen vilket hon anser är rimligt.
Befälen som prioriterarEnligt poliserna som Folkbladet pratat med saknas det ofta poliser i turlagen varför de andra måste skriva deras böter också vilket gör att arbetsbelastningen blir ohållbar.
Anne Asp säger att man måste ta hänsyn till om någon i turlaget är borta.
– Det är de yttre befälen, som jag har fullt förtroende för, som bestämmer hur deras turlag ska jobba, vilka prioriteringar som ska göras.
Rimliga kravHon tycker ändå att kraven är rimligt.
– Om man som polis är ute och patrullerar skulle det väl vara orimligt om man till exempel inte såg någon åka bil utan bälte eller någon som kör för fort vid ett övergångsställe.
Hon menar även att de blås, det vill säga de alkoholutandningsprov, som polisen måste göra också är lågt satta.
Att polisen tvingas välja bort andra arbetsuppgifter, till exempel förebyggande arbete mot kriminella, stämmer inte, menar Asp.
Ingen tävlingTrots att turlagen får veta hur många ordningsböter som ska skrivas varje månad så är det, enligt Anne Asp, ingen tävling mellan dem. Hur de olika turlagen löser de kvantitativa målen (ordningsbot och blås) är upp till de yttre befälen, menar hon.
– I slutänden är det vad hela polisområdet har gjort som räknas, säger hon.
MisstagAnne Asp avfärdar även att poliserna i yttre tjänst tvingas ut i trafiken för att skriva ordningsböter istället för att gå på sina planerade utbildningsdagar.
Att max en handfull poliser var med på utbildningen om hedersrelaterat våld, som nyligen hölls på Rosen, i samband med Rikspolisstyrelsens stora kampanj om hedersvåld, var ett misstag, enligt polisområdeschefen.
– Jag brukar vara frikostig med utbildningar. Men på något sätt hade informationen om just den här utbildningen hamnat mellan stolarna. När vi fick reda på den så var det för sent. Vi måste ha god framförhållning eftersom vi har en annan verksamhet som ska fungera också.