Pilotprojektet innebär tätare besök på familjehemmen. "Vi behöver veta att barnet har det bättre än det vi tog dem i från. Då måste vi följa upp de placerade barnen", säger Ingela Klint, enhetschef för familjehemsenheten.
Socialkontoret har inlett ett pilotprojekt där familjehemsplacerade barn och unga följs upp på ett nytt sätt. Idén kom från medarbetarna själva, med målet att skapa ännu tryggare och stabilare familjehemsvård samtidigt som uppdraget som socialsekreterare för barn och unga blir tydligare.
– Pilotprojektet går ut på att dela upp uppdraget som socialsekreterare, så ett team enbart arbetar med att följa upp familjehemsplacerade barn som är mellan 10 och 14 år. Vi hoppas att det bland annat ska förebygga sammanbrott och omplaceringar, alltså att familjehemmen säger upp sitt uppdrag och att barnet därmed behöver placeras om, säger Ingela Klint, enhetschef för familjehemsenheten.
Ett team ska alltså bara jobba med uppföljning av familjehemsplacerade barn, i stället för att splittra upp sig på fler, kanske mer akuta, arbetsuppgifter.
– Det här arbetssättet gör att vi kan prioritera de placerade barnen och se deras behov – och på så sätt ge dem bättre stöd. Målet är helt enkelt att bli ännu bättre i det vi gör för de vi är till för, säger Taimur Qadery, enhetschef för myndighet barn och ungdom 2, vars socialsekreterare har hand om den aktuella åldersgruppen.
"Det här arbetssättet gör att vi kan prioritera de placerade barnen och se deras behov – och på så sätt ge dem bättre stöd", säger Taimur Qadery, enhetschef för myndighet barn och ungdom 2, vars socialsekreterare har hand om den aktuella åldersgruppen.
Ett annat mål är att förutsättningarna för socialsekreterarna inom barn och ungdom ska bli bättre genom tydligare roller och kontinuitet.
Uppföljningsteamet består av en gruppledare och sju-åtta socialsekreterare. Ingela Klints handläggare som rekryterar, utreder och ger stöd till familjehem behöver bara ha kontakt med den mindre gruppen istället för 30 olika socialsekreterare, vilket gör att man tillsammans kan fördjupa sig i familjehemsfrågor.
Både Ingela Klint och Taimur Qadery har tidigare erfarenhet av det här sättet att jobba, från Katrineholm respektive Linköping. Nu prövas det för första gången i Norrköping. Pilotprojektet som pågår fram till årsskiftet kan om det slår väl ut införas på fler enheter i arbetet med fler åldersgrupper.
Initiativet kom som sagt från medarbetarna. Både Klint och Qadery menar att delaktigheten, motivationen och engagemanget är viktigt för att nå framgång.
Orsaker till att det inte fungerar i ett familjehem kan vara matchningen mellan barnet och familjehemmet, att barnet har större behov än familjehemmet kan tillgodose, eller separation i familjen. Med tätare besök kan man få bättre kontakt med barn och familjehem, och fånga upp eventuella problem.
– Vi behöver veta att barnet har det bättre än det vi tog dem i från. Då måste vi följa upp de placerade barnen, säger Ingela Klint.
– Att vi har tätare uppföljningar med barnet innebär också ökad samverkan med familjehemmet tillsammans med familjehemssekreterarna. Det i sin tur leder till ett större förtroende, och att man pratar gott om oss. När något händer har man förtroende för att det löser sig snarare än att "nej, vi ger upp". Det kan också leda till att fler vill bli familjehem, säger Taimur Qadery.
Initiativet kom från medarbetarna. Både Klint och Qadery menar att delaktigheten, motivationen och engagemanget är viktigt för att nå framgång.
Norrköping har ett bra inflöde av uppdragstagare. Samtidigt är Norrköping en kommun som placerar många barn, då behoven av det är stora här. Det behövs alltid fler familjehem. I dag står cirka 25 barn och unga i olika åldrar i kö.
– På ett barn skulle man vilja ha fem olika familjer att kunna välja mellan, för att kunna matcha rätt barn med rätt familj. Vi har ett ständigt behov, vi behöver fler, säger Ingela Klint.