Nyligen beslutade kommunstyrelsen att bevilja projektmedel på totalt 4,8 miljoner ur Norrköpings fond för forskning och utveckling. Sophia Jarl (M), kommunalråd, hyllar samverkan med Campus Norrköping.
– Vi ser att det här är ett verktyg där vi kan öka kvaliteten i våra verksamheter genom forskning, säger hon.
1,9 miljoner kronor går till ett projekt som handlar om fritidsgårdar som arena för att motverka utanförskap och social oro.
– Det vi vill göra är att jobba tillsammans med personal, men också med de unga själva. Vad är det som är viktigt på fritidsgården? säger Helene Elvstrand, biträdande professor på Liu.
– Vi vill också titta på hur man kan jobba med tillhörighet. Det är jätteviktigt för att motverka social oro, som vi idag har sett en del exempel på.
Forskningen kommer att göras i samarbete med personal och unga på Blacka fritidsgård och Frinavet i Navestad. De här orterna har valts för att barn och unga i utanförskapsområden, men också på landsbygden, har svårare att ta del av fritidsaktiviteter. Kerstin Wigren, föreståndare på Frinavet, känner att det är en förmån att få vara med i projektet.
– Vi behöver ta fram fritidsgårdens framgångsfaktorer så att vi kan bli ännu bättre, vi vill ju utvecklas och hänga med.
Eftersom det finns så lite forskning på området kommer resultatet vara viktigt att sprida. Det görs bland annat genom vetenskapliga publikationer och en spridningskonferens i slutet av perioden.
Även ett projekt som handlar om ljud som hjälpmedel i kollektivtrafiken beviljas 1,4 miljoner kronor. Det handlar främst om att personer med synnedsättning kan ha nytta av ljud för att lättare ta sig fram i kollektivtrafiken. Det är Niklas Rönnberg, universitetslektor i ljudteknologi, som ska undersöka saken.
– Om man inte ser bussen kan det vara svårt att veta att bussen är på väg. Och kan man inte se bussnumren är det svårt att veta vilken buss man ska ta. Man kan tänka sig att man har olika ljud som gestaltar bussarna och gör det lättare att hitta rätt, säger han.
Utöver detta går 1,5 miljoner kronor till ett forskningsprojekt om AI-baserat lärande i matematik. George Baravdish leder studien som görs i samarbete med Ebersteinska gymnasiet. Syftet är att utveckla en digital plattform som kan ge eleverna mer dynamiska och individanpassade uppgifter än vad de kan få genom en mattebok.