Passande ämne för Industrilandskapet
NORRKÖPINGStadsbyggnad var ämnet för den årliga bygg- och miljödagen, som nu för sjätte året genomfördes i Norrköping.Bland annat handlade det om att lyfta fram goda exempel, och då passade det ju bra att befinna sig mitt i Industrilandskapet.
Som började med att visa gamla bilder på "den förbjudna staden i Peking", varmed då avsågs gångna tiders Industrilandskapet som ju var tillslutet för obehöriga.
Den omgivande miljöns betydelse för universitets framgång kan enligt Knuthammar knappast övervärderas. Den har flitigt exponerats på bilder i media, besökare har varit entusiastiska - och man har då haft 8.000 registrerade studiebesök på Campus.
<b>Historiskt arv</b>
Universitetsfolket självt har också varit mycket nöjda, inte minst med det ombyggda Kåkenhus.
- Det är inget problem med gamla pelare som är i vägen, försäkrade Knuthammar. Studenterna tycker det är bara bra, att miljön bär sitt historiska arv med sig.
Bekymret man har är att det nu börjar li trångt. Det sk hus 6, som skulle byggas intill Kåkenhus, har av ekonomiska skäl skjutits på en alltmer obestämd framtid.
- Det var avsett för biblioteket, men nu måste vi i stället tränga ihop oss inom de lokaler vi har. Man skulle förstås hellre se att expansionen fortsatte, sa Knuthammar.
<b>Kåkenhus dyrare</b>
I ett resonemang mellan Bengt Erlandsson och Anna Hesser från Akademiska hus framgick att hyran i Kåkenhus är högre än i Täppan, vilket ju kan tyckas förvånande eftersom Kåkenhus ju "bara" är en ombyggnad.
Något helt övertygande svar lyckades väl inte VD Erlandsson ge. Han hänvisade till att det kan vara dyrt att bygga om gamla, sinsemellan olika hus. Samtidigt är de ju bevarandevärda, och kanske borde man här försöka hitta "ett annat sätt att räkna".
Någon i publiken pekade på Kåkenhus betydelse som identitetsskapande för hela Campus. Någon annan menade att det fanns större "generalitet" i Kåkenhus, medan Täppan var mera låst av alla sina installationer.
Fast misstanken kvarstod väl ändå, att det kanske också helt enkelt är möjligt att ta ut högre hyra i den mera maffiga Kåkenhusbyggnaden.
<b>Ringdansen</b>
Ett annat anförande handlade om Ringdansen-projektet, som Hyresbostäders Per Bokström informerade om.
De 177 milj kr som Navestads ringar kostade att bygga då kring 1970 är att jämföra med de ca 940 milj kr, som hela ombyggnaden nu går lös på. Låt vara att penningvärdet är ett helt annat nu.
Bokström hade inte mycket till övers för det Navestad som nu byggs bort. Ringarna var ohjälpligt slutna mot omvärlden, en arkitekt som såg dem på avstånd menade att det var bara vallgraven som saknades. Hela Guldringen hade bara tre utgångar.
Nu formas ett mer differentierat bostadsområde, med möjlighet till "karriärboende" (byta upp sig) och även några hus med "högre snobbfaktor", viktigt bland annat för marknadsföringen.
<b>Klent med gammalt</b>
Urve Lepasoon från Boverket gav intressanta kulturhistoriska aspekter på renovering och förvaltning av bostäder. Hon gav många exempel på okänslighet i detaljer, som inte minst miljonprogrammets byggen excellerade i.
Hon visade också på att en överväldigande majoritet av bostäderna i Sverige är byggda efter 1951, samtidigt som andelen gamla hus internationellt sett är mycket låg - även jämfört med europeiska länder som genomgått de båda världskrigen.
Det har i sin tur att göra med att efter andra världskriget dömdes det äldre bostadsbeståndet i Sverige i princip ut, av vad som kanske kan betecknas som tidsandan. .
- Principen var: Allt nytt är bättre än det som är gammalt, sa Lepasoon.
<b>Även Gamla stan...</b>
Följderna av det synsättet är som bekant påtagliga i Norrköpings innerstad. I Stockholm revs hela nedre Norrmalm, med gamla Klara, Brunkebergstorg och allt.
Det fanns till med de som ville ge sig på Gamla stan. Men det räckte inte ombyggnadspengarna till för.
Byggdagen arrangerades av Sveriges Byggindustrier, J&W samt Norrköpings kommun.
Så jobbar vi med nyheter