Påsk - en judisk högtid
Påsk (aram pascha, av hebreiska pesach, "påskalamm") är ursprungligen en judisk högtid, som firades till minne av Israels uttåg ur Egypten.
Med askonsdagen börjar den 40 dagar långa fastan före påsk. Aska är en symbol för bot och bättring.
I Östgötalagens kyrkobalk heter det: Nu går påskfriden in på onsdagen i dymmelveckan, då klockorna bindas upp. Den vanliga järnkläppen kunde då bytas ut mot en träkläpp eller dymmel. På skärtorsdagen tvådde Jesus sina lärjungars fötter och instiftade nattvarden. Namnet skärtorsdag kan härledas från verbet skära, i betydelsen rena.
Först vid 300-talets slut började man högtidlighålla långfredagen bland de kristna. I kristenheten är påsken kyrkoårets största högtid.
Ägg och kyckling är två av de mest klassiska påsksymbolerna. Seden att äta mycket ägg vid den här tiden på året är vanlig i hela Europa och härstammar troligen från hednisk tid. När våren kom firade man vinters död och naturens pånyttfödelse genom att offra och frossa i mat. Då hönorna fram på vårkanten började värpa igen efter några månaders vinteruppehåll blev äggen en viktig symbol för livets återkomst. I det gamla bondesamhället ansågs det nyttigt att äta ett riktigt skrovmål ägg till påsk. En vanlig svensk påskafton äts cirka sex miljoner ägg i timmen. Ägg är mycket nyttiga och innehåller bland annat höga halter av selen, zink, A-, D- och E-vitaminer. Personer med höga blodfettvärden bör inte äta för många ägg ty de är också kolesterolrika.
Äggen som hör påsken till kan idag vara gjorda av nästan vad som helst - från marsipan, choklad och kristyr till porslin och ädla metaller. Allra mest uppskattas nog pappersäggen, fyllda med choklad, smågodis eller kanske en liten present.
Frimärkena, som är avsedda för inrikes brev, är självhäftande och i häften med sex märken börjades ges ut den 22 mars.
FAKTA: Nils Arvid Bringeus Årets festdagar, Focus 98, Posten Frimärken
Så jobbar vi med nyheter