"Pajkastning av Migrationsverket"

Under flera års tid var Helena Golster ansvarig för slutenvården inom barnpsykiatrin i länet. Avdelning 40 med fyra vårdplatser finns vid Universitetssjukhuset i Linköping och hit kommer de barn som mår så dåligt att de inte kan vara hemma längre. I flera omgångar vårdades apatiska flyktingbarn under Helena Golsters ledning och hon upplevde aldrig att något barn var utsatt för vanvård.
- Istället upplevde jag att föräldrarna var mycket måna om sina barn och att barnen skulle ha det bra. Det man kan säga om dessa familjer är att de ofta söker sjukvård för att de inte vet hur de ska kunna hjälpa sina barn.

Fullständigt utslagna
Helena Golster konstaterar att många av barnen med så kallade uppgivenhetssymptom lever i familjer där föräldrarna har tappat sin självkänsla, alla illusioner om livet och genom sitt mentala tillstånd inte kan utöva sitt föräldraskap på ett bra sätt. Men att detta skulle vara frågan om medveten vanvård håller Helena Golster inte med om.
Hon är rädd för att den här debatten kan komma att misstänkliggöra alla de familjer där det finns apatiska flyktingbarn.
- Det finns ju människor som menar att de barn som är apatiska går upp och äter på natten när ingen sjukvårdspersonal är där. Men detta är svårt sjuka barn som det handlar om, som är fullständigt utslagna.

Varför just nu?
Lilian Ralphsson är verksamhetschef för Flyktingmedicinskt Centrum som finns i Norrköping och hon befarar också att den senaste debatten om apatiska barn bidrar till att misstänkliggöra alla familjer som har barn med uppgivenhetssymptom. Om vanvård har skett så måste man komma ihåg att det rör sig om en minoritet, konstaterar hon.
- Jag tror att det finns flyktingfamiljer där föräldrar genom sin uppgivenhet och otillräcklighet påverkar sina barn. Men att de medvetet gör någonting, som det är tal om i de här fallen det har jag svårt att tro.
I diskussionen om de apatiska flyktingbarnen förs ofta fram att detta är ett fenomen som bara finns i Sverige och ingen annanstans. I Norge till exempel finns inga apatiska flyktingbarn enligt myndigheterna. Lilian Ralphson vet inte vad detta beror på, men utesluter inte att den snabbare handläggningen av flyktingärenden kan spela in och att vården i Norge ser annorlunda ut.
- I Norge är det inte föräldrarna som vårdar sina barn, utan de finns med i bakgrunden som stöd till sjukvårdspersonalen.
Lilian Ralphson ställer sig också undrande till varför Migrationsverket väljer att släppa den här informationen just nu.

Inget nytt fenomen
Maria Nordvall är överläkare för barnmedicinkliniken vid Vrinnevisjukhuset och hon berättar att flertalet barn med uppgivenhetssymptom ofta tas om hand av öppenvården. På sin klinik brukar de ha två-tre barn varje år.
- Apatiska barn är inget nytt fenomen. Dessa symptom finns även hos svenska barn.