På samma spår om järnväg över Kardonbron
En något oväntad enhetsfront har uppstått i Norrköping.Hamndirektör Bengt-Erik Bengtsson och Cecilia Ambjörn (v) har genom åren varit mer vana vid att ligga i luven på varandra.Men i en viss fråga är de tu nu helt överens.
- Det här spåret är jätteviktigt, instämmer Cecilia Ambjörn. Det, och så spårvagn till Ringdansen, är de två i särklass viktigaste åtgärderna för att förbättra miljön i Norrköping.
Spåret, det är alltså anknytningen från stambanan någonstans vid Åby, förbi Braviken, över Kardonbron - och så ut på Händelö till bland annat den combiterminal, som nu är på gång där för hamnen.
Billigt sätt
- Detta är ett snabbt och billigt sätt att förbättra miljön, säger Ambjörn. Sedan behöver man väl en del statliga pengar för att kunna göra det. Men där tror jag vi kan räkna med god respons.
Hon hoppas att man med den slagkraftiga kombinationen järnväg-sjöfart ska kunna nedbringa det väldiga antal lastbilar, som idag trafikerar Händelö.
- Det handlar ju om hur samhället satsar, och vad marknadskrafterna då väljer. Det krävs då också, att industrispåren på Händelö är utbyggda.
- Och tänk, om man kunde göra som i Österrike och Schweiz, är det väl, och införa kilometerskatter för lastbilar. Det vore dödsbra. Där förstår jag inte vad man väntar på, det är väl bara att kopiera!
I samband med ombyggnaden av Kardonbron får man också, hävdar Cecilia Ambjörn, "världens chans" att genomföra något som hon flera gånger krävt och som avsevärt skulle förbättra vattenmiljön i Bråviken.
Öppna under bron
Nämligen öppna upp passagen under bron, så att mer vatten kan ta den vägen. Sedan Kardonbrons tillkomst 1975 har flödet av vatten den vägen (det gamla, naturliga utloppet för Motala Ström i Bråviken) minskat 10-20 procent. Det har att göra med brons konstruktion, med tillhörande kulvertar. I gengäld är det numera såpass mycket mer av Strömmens vattnen, som i stället tar vägen via Lindökanalen.
Vattnet för med sig en partiklar och grumligt material, som nu därtill i olyckligt hög grad kommit koncentreras till de grunda bottnarna i Svensksundsviken.
- Vattnet blir grumligt, ljuset kommer inte åt, slemmigt slam lägger sig över bottnen så att porerna täpps till. När Lindökanalen drogs i början på 60-talet så dog undervattensängarna i Svensksundsviken, säger Ambjörn.
Bör passa på
Eftersom flödet genom det svängda gamla utloppet är både långsammare och längre är det mer som hinner sedimenteras på den vägen. Spridningen i Bråviken blir också över större ytor. Därför ska man passa på i samband med ombyggnaden.
- Man kan göra en optimeringsberäkning, och sedan öppna precis så mycket som behövs, men inte mer, säger Cecilia Ambjörn.
Hon och hamndirektör Bengtsson har utkämpat sina duster, inte minst när hon för en del år sedan gick emot tippandet av muddermassor vid Esterön. Hon noterar nu, att de uppenbarligen hamnat på samma linje när det gäller järnvägsspåret.
- I och för sig är det ju inte miljöskäl som driver honom, utan lönsamheten för hamnen. Men också han har tydligen lagt märke till samhällets inriktning på det hållbara samhället.
- Och eftersom han är en såpass stark person i kommunen är det mycket bra, att han tycker så här. Det kan sätta press på kommunledningen, säger Cecilia Ambjörn.
Så jobbar vi med nyheter