På kryss i Tuppens äldreboende
NORRKÖPINGSå mycket trevligt som sker i skymundan, som bara de närmast berörda vet om...Som samlingen kring Melodikrysset på Tuppens äldreomsorg varje tisdagseftermiddag.Där kupongerna fylls i och det sjungs med av hjärtans lust i låtarna som spelas.
Hum hum, ett verb på fyra bokstäver, det måste väl vara köpa. Elin Palmgren, 78, Gurli Hultcrantz, 87 och aktivitetsledaren Lena Toftgård i melodikrysslösartagen. FOTO: MARTIN ROTH
Foto: Fotograf saknas!
- O ja, jag har alltid älskat att sjunga, säger Gurli.
De här damerna är, framgår det, med i det allra mesta som försiggår på Tuppen - målning, gymnastik, teatergrupp, matlagning, bakning, kören.
De har till och med turnerat, eller i varje fall varit i Linköping och sjungit.
- Ja, och på två olika ställen...
Nu är det alltså melodikryss och de brukar vara omkring tio som samlas med aktivitetsledaren Lena Toftgård. Varje gång har då Elin med sig kassettbandet, som hennes make spelat in när programmet sändes på lördagen.
Och som då spelas upp, och efter varje fråga gör man uppehåll för att enas om vad som ska fyllas i.
<b>Tyrolerhatten</b>
Vilket då för det allra mesta är en enkel match. Sången om tyrolerhatten känner ju alla till, och att "Den blomstertid" är en psalm... och alla sjunger de med i "Aj aj aj aj, kvällen är inne".
Mitt i tar sällskapet, självfallet, kaffepaus. Och eftersom tisdagen dessutom är bakdag på Tuppen så har man alltid nybakat bröd, och nu på sommaren till och med gräddtårta till kaffet.
Men först sjunger de sin kaffesång, till melodi Värnamovisan:
"Vi dricker hemma vi dricker borta, ibland vid långbord, ibland vid korta...".
Jo, de älskar att sjunga... och inte minst då Elin, Gurli och Monika (medan däremot männen vid bordet, det måste medges, håller en något lägre profil).
<b>Allt möjligt</b>
- Vi gillar allt möjligt, klassiker också, säger Gurli. Som säger att hon är 87 (fast det tror vi inte ett ögonblick på).
- Och mycket Evert Taube, säger Elin.
- Brandsta City Släckers är bra, säger Monika.
Vi frågar om de kanske gillar Beatles också. Men där går nog lite av en gräns.
- Inte något särskilt, säger Gurli. Fast en del bitar av dem sjunger vi väl. Men Vikingarna, de är bra...
Deras verkliga favoritsång heter "Dans i lä" och skildrar - full med vänlig självironi över ålderdomens förtretligheter - pensionärer i dansens virvlar. Och nu sjunger damerna för oss:
"Du jag kan inte svänga åt vänster/ för då låser det säkert mitt knä"...
Och "fast man länge har hämtat pensionen/lever hoppet om kärleken än"...
- Det är så det är, säger någon.
- Jodå, vi har det rätt så mysigt här, säger en annan.
Och när sen krysslösandet går vidare, och Arja Saijonmaa på finska sjunger "Jag vill tacka livet" - ja, då har alla genast klart för sig vilket verb på fem bokstäver det är som åsyftas.
Så jobbar vi med nyheter