"På bordet slår lågorna upp"
Folkbladets Jessica Josefsson berättar om skräcksekunderna
Vackert, men farligt. FOTO: PRESSENS BILD
Foto:
Det var i juletid. En sådan där perfekt vinterdag som man bara minns från det att man var ung. Jag vaknade tidigt och var uppe och inväntade dagen. Ute lyste snön men inne var det varmt och mysigt. Av någon anledning, som jag inte minns, måste jag ha tänt adventsljusstaken i köket. Det var kanske när jag åt frukost. Men tidigt som det var kröp jag i säng igen för att samla krafter. Mitt i en dröm hör jag så ett starkt ljud och utan en tanke så vet jag vad som har hänt. Ljusen. Bordet. I en dimma av rök springer jag ut i köket. Där på bordet slår lågorna upp.
Den en gång så vackra ljusstaken är ett minne blott. Elden har lagt beslag på mossa och dekorsvampar. Som i en tunnel ser jag en djup tallrik och tar den till hjälp. Tre fyra gånger får jag ösa vatten. Men elden var så liten att det inte var några problem. På några sekunder var den släckt. Men tanken kommer många gånger till mig. Vad hade hänt om jag inte hade vaknat? Om jag inte hade haft en brandvarnare? Det gör att man aldrig glömmer igen. Minnet av röken och elden är starkt. Efteråt skakade jag i hela kroppen.
Slutet på denna historia var gott. Men det finns de som inte har samma tur. Alltför många dör i bränder som orsakats av brinnande ljus. Det är onödigt när det är så lätt att förebygga. En visit i affären och så en tur upp på pallen och du kanske har räddat ditt eget och andras liv. För det är lätt att vara glömsk, jag tillhör själv den sorten. Innan händelsen var jag nog kaxig. Inte skulle jag glömma något så viktigt. Idag tittar jag alltid en gång extra för att se att alla ljus är släckta. Men det är bra att ha en brandvarnare, för mycket kan hända så att man glömmer.
Jag klarade mig tack vare den. Bordet fick jag hjälp med att slipa och idag är det enda som finns kvar ett litet märke.
Så jobbar vi med nyheter