Finn Bengtsson (M) från Linköping känner sig inte bunden av överenskommelsen, eftersom den inte förankrats. Han förbehåller sig rätten att inte följa den i kommande budgetomröstningar.
Han är kritisk till att ha fått överenskommelsen presenterad för sig, utan att ha varit delaktig i processen, något som gör att han hamnat i ett svårt läge, både för egen del och med tanke på de många väljare som hört av sig till honom.
– Du har inte kunnat delta i processen, du blir presenterad för något som du inte gillar - och så ska du svälja denna bittra medicin. Nej, så kan man inte göra.
– Jag har all förståelse för att Andreas Norlén har gjort en annan bedömning. Han har dessutom också deltagit i processen. Det är hedervärt av honom att stå upp för det förslaget, men jag tror att det är en farlig väg att gå, säger Finn Bengtsson.
Att lägga ner rösterna i ett läge där de rödgröna kanske tar fram en budget med många socialistiska inslag, som att återinföra fastighetsskatten, vore att svika väljarna, menar Finn Bengtsson.
Samtidigt är han beredd att lyssna på partiledningen, som nu i efterhand inlett en förankringsprocess.
– Lyckas de övertala mig är jag inte en sämre människa än att jag kan ändra mig.
Det första skarpa läget kommer vid vårpropositionen i mars.
Andreas Norlén (M), Norrköping, försvarar decemberöverenskommelsen.
– Jag tycker att överenskommelsen är utmärkt och det bästa sättet att hantera den här parlamentariska situationen.
– Om man ser i bara ett steg så är det klart att den spontana reaktionen för varje allianspolitiker är att rösta nej till varje socialdemokratisk budget, säger Andreas Norlén.
– Men då måste man se i flera steg: Vad händer sedan om alliansen skulle råka fälla ytterligare en budget med stöd av Sverigedemokraterna?
– Antingen kan vi få det som i Italien, där det är kaos en gång i halvåret, vi kan se en dansk situation där borgerligheten regerar med stöd av i det fallet Dansk Folkeparti, ett ytterkantsparti, eller en finsk situation, där man har någon form av samlingsstyre, mer eller mindre permanent. Det vill säga där väljarna inte kan påverka politiken så mycket för det är samma partier som styr i stort sett hela tiden.
– Jag tycker att alla de alternativen är dåliga. Därför har vi nu genom decemberöverenskommelsen skapat en svensk modell för att hantera det här parlamentariska läget, där vi behåller två tydliga regeringsalternativ: alliansen och de rödgröna, säger Andreas Norlén som menar att det finns ett mycket starkt stöd för decemberöverenskommelsen i Moderaternas riksdagsgrupp.