Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Över- eller underskott i Norrköping?

Norrköpings kommuns resultat för år 2004 visar på ett överskott på 15,1 milj kr. Kan man å ena sidan säga. Och det är också just vad Mattias Ottosson gör.
- För andra året i rad är resultatet positivt, kommenterar han. Och hänvisar till "god ekonomisk politik och gediget arbete i verksamheterna".
Men minst lika rätt är att säga att kommunen i fjol gick med 11,3 milj kr i underskott...

NORRKÖPING2005-02-09 06:00
Jan Nordström
Det handlar här om det preliminära bokslutet för Norrköpings kommun. Dels finns då det ekonomiska resultat, som är relaterat till det statliga balanskravet (och där staten i princip kräver att kommunerna ska gå ihop sig). Där gick alltså kommunen med klart minus, vilket är olämpligt.
Nu är det så, att i bokslutet mot balanskravet tas inte vissa poster av engångskaraktär med. Vilket däremot sker i det andra resultat, som framräknas.
Där ingår realisationsvinster, som kommunen gjort vid försäljning av fastigheter, liksom en nettovärdering av pensionsfonden. Båda områdena har gått bättre än budgeterat, med sammanlagt drygt 41 milj kr - varigenom det till slut blir plus i den resultaträkningen.

Väger tyngst
Enligt den ekonomiska expertisen är det resultatet mot balanskravet, som väger tyngst. Bådadera resultaten har dock sin ekonomiska giltighet, och här har då kommunledningen på senare år valt och vrakat. Tagit det resultat, som varit fördelaktigast.
För några år sedan var det resultatet gentemot balanskravet, som drogs fram som ett uttryck för framgångsrik ekonomisk politik. I år passar däremot den andra galoschen bättre.
- Norrköpings kommun har med en god ekonomisk politik och ett gediget arbete i nämnderna skapat bättre förutsättningar för en positiv utveckling i Norrköping, säger kommunstyrelsens ordförande Mattias Ottosson.
Som mycket positivt ses allmänt, att verksamheterna i fjol gick med överskott - med summa16,2 milj kr. Här har kommunstyrelsen gjort ett överskott på 8,5 milj kr, byggnads- och miljöskyddsnämnden 9,2 milj kr, tekniska nämnden 6,6 milj kr. Därtill noterar vård- och omsorgsnämnden ett plus på hela 9 milj kr.

Oroande
Några av de enskilda underskotten bör dock oroa alla. För inte nog med att gymnasienämnden gick back 7,8 milj kr, barn- och ungdomsnämnden (skola, förskola) noterade hela 19,4 milj kr minus. Ingen av skolnämnderna har alltså klarat sig på sin budgettilldelning.
Som ett brev på posten får de nu anpassningskrav för det nya året, med nedskärningar från redan ansträngda ekonomiska ramar.
Oppositionsrådet Jörgen Rundgren (m) noterar spelet kring de båda olika resultaten, där ju han för sin del vill lägga större vikt vid det som håller sig inom balanskravet.
- Men ändå får man väl säga att det är ett relativt hyggligt bokslut, säger han.

Stor omsättning
- Däremot är ju läget på skolområdet mycket oroande. Nu blir det neddragningar på områden, som ju i stället borde prioriteras.
- Ett stort problem i skolorna, som säkert också påverkar ekonomin, är just nu den stora både sjukskrivningen och omsättningen bland rektorerna. Det är inte alls bra.
För ett särskilt utropstecken i bokslutet svarar socialnämnden, som för första gången på många år klarat sin budget och rentav visar plus, 2,9 milj kr.
- Balansen har, säger nämndens ordförande Iréne Lindén, kunnat uppnås med förändrat arbetssätt där insatser genom den egna personalen tidigt har satts in. Därigenom har färre kostsamma institutionsplatser behövts.
- Tack vare nya arbetssätt har kostnaderna, jämfört med 2003, kunnat minska med 25 miljoner.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om
Norrköping