Det djup i ravinen som dagens besökare möts av har uppstått genom att vattnet har spolat bort sand, jord och annat mjukare material. Det berättar Eva Siljeholm, kommunekolog vid Norrköpings kommun och Maria Taberman, gruppsamordnare för områdesskydd på Länsstyrelsen i Östergötland.
Eva Siljeholm och Maria Taberman visar Folkbladet runt i det nybildade naturreservatet. Det var en planerad skogsavverkning i mitten på 1980-talet som startade processen att göra Getåravinen till naturreservat, vilket Folkbladet berättade om den 6 december.
– Det är länsstyrelsen som har fattat beslutet och det är kommunen som förvaltar reservatet, säger Maria Taberman.
Att det har tagit hela 30 år att bilda reservatet beror enligt Maria Taberman bland annat på resursbrist på länsstyrelsen.
– Vi har 50 ärenden som vi jobbar med just nu och för det har vi en heltidstjänst till vårt förfogande. Takten blir därefter. Fast här har vi haft kontroll på situationen och då har vi kunnat arbeta med andra områden under tiden.
I den nedre delen närmast turisthotellet ska man handikappanpassa området och utföra vissa skötselåtgärder.
– Det är inga stora ingrepp. Det kan handla om att grusa lite för att förbättra framkomligheten och sedan ska vi hugga bort en del träd för att gynna de stora ekarna och andra lövträd här i parkdelen, säger Eva Siljeholm.
Hon visar en hassel som uppskattas vara cirka 100 år gammal. På de - för att vara hassel - mycket grova stammarna växer skriftlaven som indikerar att det här har varit hasselmiljö under mycket lång tid.
Robert Nobel, bror till Alfred Nobel, köpte gården på 1880-talet och färdigställde den vackra parken som påbörjats av den tidigare ägaren brukspatron Sundberg. Kulturhistoriska bevarandevärden finns i form av bland annat en funnen stenåldersyxa och Onkel Adams källa. Getåravinens historia som besöksområde påbörjades i samband med den väg mellan Krokek och Åby som togs i bruk 1853. När den nya järnvägslinjen stod klar 1915 blev det mycket lättare för Norrköpingsbor att ta sig ut till området. Det biologiska bevarandevärdet är högt och har klassats ha ett nationellt värde. Här finns ett antal rödlistade arter. Själva Getåbäcken har utpekats som ett nationellt särskilt värdefullt vattendrag. Död ved förekommer i varierande grad och den kommer att få ligga kvar.
– Död ved lever, säger Maria Taberman och visar svampar och andra arter som trivs på de grova träd som håller på att brytas ned.