Ostlänken blir dyr för kommunen

Byggakuten har tittat på, hur kommunen kan snabba på handläggningar av plan- och byggärenden. Alla onödiga hinder ska bort.

Av flerårsbudgetarna 2014-2017 för stadsplaneringsnämnden och byggnads- och miljöskyddsnämnden framgår nu, att det i så fall krävs avsevärt mer personalresurser på båda ställena.

Till detta ska också läggas Ostlänken, med möjlig byggstart 2017, och de stora lokala satsningar som därvid krävs. Ostlänken är ju ett extraordinärt projekt.

Enbart för Ostlänken behöver stadsbyggnadskontoret nio nya tjänster, samt medel för köp av externa tjänster, summa 9,3 miljoner till per år. För översiktsplaneringen behövs 1,4 nya miljoner per år.

Och om inte bostadsbyggen och företagsetableringar ska sinkas, i värsta fall inte alls bli av, krävs fyra tjänster till på mark- och exploateringsenheten - 3,2 nya miljoner om året där.

Enligt stadsbyggnadskontoret är det, i samband med Ostlänken, inte mindre än ett 60-tal detaljplaner som behöver ändras.

Detta ger mycket merarbete även för byggnads- och miljökontoret, liksom att Ostlänken får till följd att förorenade områden ska tas i anspråk.

För att klara det här behövs 1,9 miljoner, men sedan följer genast nästa problem: Att rekrytera personal.

Konkurrensen blir hård. Även grannarna Linköping och Nyköping måste ju i hög grad måste bygga om för Ostlänken.

För allmänt effektiva planprocesser behövs 1,9 miljoner till.

Och vidare: För bostadsanpassning, framför allt då för äldre, anser sig byggnads- och miljöskyddsnämnden behöva 4 nya miljoner.

Dessutom behövs 25 miljoner per år under fem år bara för att fastighetsunderhållet ska kunna hållas på "normalstatusnivå".

Så här långt handlar det om vad man kanske kan få kalla nämndernas önskelista.

Nu återstår att se, hur långt dessa synnerliga behov ryms inom kommunens redan ansträngda framtidsbudgetar.