Östgötaungdomar mår allt sämre

Att leva i en syriansk eller muslimsk kultur hemma och ha svenska kompisar och svenskt levnadssätt behöver inte vara ett problem. Folkbladet besökte De Geergymnasiet och träffade sex ungdomar med invandrarbakgrund. De har ännu inte mött några motsättningar men alla känner de någon som blivit bortgift mot sin vilja.
Samlade i en lektionssal på De Geergymnasiet berättar de om hur det är att leva med två kulturer. För dessa ungdomar är det inget direkt problem utan kanske mer en tillgång.
- Man får ta lite av varje, det bra här och där så att det fungerar och det gör det. Det blir en kultur, berättar Rami Melki som kom till Sverige från Syrien när han var tre år.
Men trots att de alla kom till Sverige när de var mycket små så skiljer sig deras levnadssätt och åsikter från andra svenska ungdomar. Dricka alkohol och bli berusad, ha många förhållanden och behandla äldre och föräldrar respektlöst är inte något som de värderar speciellt högt.
- Jag tycker inte om att dricka och absolut inte att bli full och den som blir min pojkvän ska vara den som jag vill gifta mig med, berättar Linda och kan inte alls förstå hur tjejer kan byta pojkvän med kortare intervall.
- Om man byter så ofta så kan det bara inte vara riktig kärlek, poängterar Basma.

Visar hänsyn
Hon förklarar också ett begrepp som de alla känner till och tycker att många svenskar borde ha, respekt för äldre och föräldrar.
- Av respekt för mina föräldrar tar jag inte hem någon flickvän som ska sova med mig utan att fråga om det går bra. Men det är mer för att visa hänsyn, förklarar Josef Moussally.
Trots att de inte tillhör den grupp som blir klämda mellan två kulturer känner de nästan alla någon som blivit borggift.
- När jag var i Iran i somras med min familj blev min kompis och hennes bror bortgifta med två andra syskon trots att de grät och inte ville, det var verkligen hemskt, säger Golnosh Abadi och berättar att hennes släktingar i Iran ville gifta bort henne också men att hennes mamma gått emot förslaget.
- En kompis hade en svensk pojkvän och när hennes bror såg dem tillsammans slog han henne. En tid efter det gifte de bort henne med en man i Irak så nu bor hon där, berättar Linda.

Extrema människor 
Berättelserna gör gruppen lite nedstämd och Basma förklarar att sådana berättelser skrämmer henne men betonar att det inte är vardag för alla.
- Det finns extrema människor överallt men även i Iran och i andra länder kan man leva på samma sätt som svenskar, förklarar Rami Melki och får medhåll från Jakob.
De är alla överens om att de inte vill leva exakt som jämnåriga svenskar och beskriver de svenska familjeförhållandena som kalla och tråkiga. Samhörigheten i deras föräldrars kultur är mycket bättre tycker de och tänker sig nästan alla en partner från hemlandet. Religionen har också en stor betydelse även om den inte är avgörande.
- Men man bestämmer inte vem man blir kär i. För mig spelar det ingen roll varifrån hon kommer men mina föräldrar blir nog lite ledsna om jag gifter mig med en svensk. Men det är mitt val, säger Rami Melki.

"Har andra regler"
Skillnader i kultur och tradition får dem att känna sig mer inställda på ett giftemål med någon med samma bakgrund.
- Jag vill nog helst också flytta tillbaka till Iran och det kan bli svårt om jag gifter mig med en svensk, skrattar Golnosh Abadi men tindrar med sina stora mörka ögon och tillägger att man aldrig vet innan vem det blir. Kärleken är oförutsägbar.
Hon tycker att hon haft lite tur. Hennes muslimska föräldrar var strängare mot hennes äldre syster men vartefter åren gått så har de kommit in i det svenska samhället och lärt sig vilka regler som gäller här.
- Men jag har kanske andra regler. Det går bra att jag har en pojkvän men jag vet, utan att fråga, att jag inte får ha sex med honom men det vill jag ju inte heller, förklarar hon allvarligt.
Alla i gruppen är överens om att det är viktigt att föräldrarna kommer ut i det svenska samhället. Föräldrarna måste komma in i den svenska kulturen och kunna arbeta eller studera förklarar de men inser också att det inte alltid är så lätt.
- Framför allt är det svårt när de inte tas emot i samhället och yrkeslivet, det måste politikerna arbeta på, säger Rami Melki och förklarar att det är viktigt för båda sidor, både svenskar och invandrare.- Vi måste blanda oss för att rasismen och de här extremt religiösa familjerna ska försvinna, konstaterar Jakob.

Försäljning av antidepressiva läkemedel fortsätter att öka

NORRKÖPING
Förbrukning och försäljning av antidepressiva läkemedel fortsatte att öka under förra året. Ökningen är störst i gruppen för barn och ungdomar visar apotekets sammanställning över försäljningen år 2002.

Försäljningen av receptföreskriven medicin ökade med sju procent under förra året, en ökning till en miljard kronor, i Östergötland. Störst ökning har försäljningen av medel mot för höga blodfetter och medel som påverkar immunförsvaret. Båda grupperna har ökat i försäljningen med drygt 20 procent.
- Det är ganska dramatiska ökningar som främst beror på nya och effektivare läkemedel som också är dyrare, förklarar Sune Lindgren, distriktsapotekare i bl a Östergötland.
Anmärkningsvärt är också den sju procentiga ökningen vad gäller förbrukningen av antidepressiva läkemedel. I gruppen barn och ungdomar har förbrukningen ökat med hela tio procent.
- Det är en stor ökning i sig som inte motsvaras av en lika stor kostnadsökning på grund av att billigare läkemedel har introducerats, berättar Sune Lindgren.
Försäljningen av antidepressiva läkemedel ökade som mest under 2001 och har under förra året inte visat lika dramatiska förändringar. Men behovet är fortfarande lika högt och visar ingen tendens att minska.
De antidepressiva läkemedlen tillhör gruppen som påverkar nervsystemet och där finns också smärtstillande medel som har visat en ökning på cirka 20 procent.
- Konsumtionen av tabletter har inte ökat utan bara kostnaden, vilket beror på ett skifte mellan två olika smärtstillande preparat, säger Sune Lindgren.

Kuratorn: Fler elever söker hjälp

NORRKÖPING
Allt fler gymnasieungdomar uppsöker hjälp för depression. Sömnproblem och djup nedstämdhet utan någon speciell orsak är ett av symtomen.
- Dels är det de som är så stressade och mår mycket psykiskt dåligt och sedan de med invandrarbakgrund som kläms mellan två kulturer, berättar Margareta Krohn, kurator på De Geergymnasiet i Norrköping som fått allt fler besök under de senaste åren.

I sitt arbete som kurator möter Margareta Krohn de elever som mår dåligt och som inte orkar med sin livssituation. Under den senaste tiden har arbetsbördan ökat. Det är både ungdomar med invandrarbakgrund men också andra som inte hittar någon tydlig anledning till sin djupa nedstämdhet som uppsöker henne för att få hjälp.
- Många mår så dåligt att de uppsöker primärvård för att få medicinsk hjälp. Det var inte vanligt tidigare, berättar hon.

Ökad stress
Den ökade stressen i samhället och systemet där eleven själv väljer ämnen kan öka den redan innan höga pressen på eleverna.
- De är oroliga att inte välja rätt ämne och när de sedan inte ens kommer in på det de valt i första hand så blir det ju inte direkt bättre, förklarar Margareta Krohn.
Problem i samhället påverkar också eleverna. Arbetslöshet och dålig ekonomi hos föräldrarna är en av orsakerna till depression.
- En elevs familj blev vräkt på grund av att modern var spelmissbrukare, en annan levde under så dåliga ekonomiska förhållanden att de inte hade råd med något. Klasskillnaderna kan bli så tydliga här, fortsätter hon.

Olika regler
Ett problem som alltid funnits är de elever med invandrarbakgrund som kläms mellan två kulturer.
- Det finns de som har andra regler hemma. De måste gå direkt hem efter skolan, får inte träffa k