Östgötafiskarnas räddning

Under flera år har näringen för fiskare i skärgården minskat. Få fiskare kan idag leva på enbart fisket.
- På Vänsö där jag bor var vi 80 stycken. Nu är vi bara fyra kvar så det handlar om skärgårdens framtid, berättar Mats Emilsson som är den tionde generationen på sin gård och ordförande i Östgös legoodlares förening.

Fem års testande
Allt fler andra intressen som till exempel turism kommer in i skärgården, antalet året runtboende har också minskat dramatiskt. Idag är det drygt tio procent åretruntboende. Men nu kanske det finns en möjlig vändning för den negativa trenden. Sedan 70-talet har Christer Wastesson hållt på med fiskodling. Sedan fem år tillbaka har han testat ett fungerande system med att odla matfisken gös och abborre.
- Det nya som jag har fått patent på är att jag matar fisken med torrfoder något som inte varit möjligt tidigare, berättar Christer Wastesson.

Fiskar - i lagården
Själv är han uppväxt i Skärgården och har alltid levt nära fisket. Att det var just han som kom på hur man kunde mata dem med torrfoder tycker han inte är så konstigt.
- Jag har arbetat med fisk så länge så jag känner dem väl, skrattar han.
Inne i en ladugård simmar både gös och abborrar runt i stora kar. Kor och andra djur har försvunnit, kvar finns bara välmående fiskar.
- Det går tydligt att se på fenorna. Om de inte mår bra och det är för lite eller för stor yta så slits fenorna och fiskarna attackera varandra, men här är de fina, säger Mats Emilsson och pekar på en tv-monitor som visar hur abborrar simmar runt.
I fem år har fiskarna bott i ladugården. Några har också fått prova utelivet i en liten kasse i skärgården. Till sommaren kommer en större variant att testas innan projektet ska gå upp i stor skala. För stort det är det.
- Det kommer att bestå av tre delar men om det håller kommer vi nog att se efter ett år. Man vet ju aldrig hur det blir i stor skala, säger Christer Wastesson.

Projekt i tre delar
Projektet kommer att bestå av tre delar. I Oxelösund kommer Östgös AB att finnas, produktionen av sättfisk. Sättfisken kommer sedan att bli till matstorlek hos de 50 odlarna, Östgös legoodlares förening. De flesta är placerade i S:t Anna och Gryts skärgård. Men det är inte bara produktionen som är viktig utan också forskningen runt odlingen därför kommer det också finnas en forskningsstation ledd av Kungliga Tekniska högskolan.
- Där kommer det arbetas för att få fram bland annat en miljökonsekvensbeskrivning. Det bästa med den nya odlingstekniken är att även slammet (foderrester och fekalia) ska kunna användas. Vi fiskare kan gödsla åkrarna med avfallet, berättar Mats Emilsson och förklarar att utvecklingen bort från naturen måste stanna.
- Vi måste ta tillvara på naturens resurser. Men vi kan bara ta räntan inte för mycket som vi gör idag när trålarna går ut och drar med sig allt även den fisk som inte kommer att användas, fortsätter han.

Utarmning måste stoppas
De är båda överens om att utarmningen av fisken i havet måste stoppas. Fiskodling kan vara ett sätt för att fiskarna ska kunna fortsätta sin verksamhet utan att ta alltför mycket av naturens resurser.
- Den kan ge fisken i havet en möjlighet att återhämta sig för det måste den få göra, säger Christer Wastesson allvarligt och berättar att han är rädd för att det kanske är för sent.
- Torsken i Östersjön kanske aldrig återhämtar sig. Man ska inte tro att man kan göra vad som helst utan att det blir konsekvenser. Jag tror att vi redan nu har tagit så mycket att det kan vara svårt att återfå torsken som den en gång var.
- Utarmningen har gett en störning i det ekologiska systemet som kan vara mycket allvarlig, fortsätter Mats Emanuelsson.
Med rötter i skärgården och fiskenäringen är de mycket upprörda över situationen idag. De hoppas och arbetar för att odlingen ska kunna bli en ersättning och räddning för havsfisken.