Orättvisor får henne att se rött
NORRKÖPING? Orättvisor blir jag fullständigt vansinnig på.Den inställningen plus svårigheten att hålla tyst med sina åsikter ledde till att Carina Tollmann engagerade sig fackligt.Nu är hon sedan något halvår första ombudsman i Handels avdelning 25 i Norrköping.
Gotlandsflaggan visar att här bor Carina Tollmann. Motorcykelintresset delar hon med resten av familjen. Här med en av hojarna, en Honda 750 cc. Mest kör hon annars en Yamaha 350. FOTO: ROBERT SVENSSON
Foto:
Medlemmarna är anställda i butiker och lager men också optiker, urmakare, frisörer och florister för att nämna några mera udda kategorier.
Att hon blev facklig ombudsman var som så mycket annat i livet mer eller mindre en tillfällighet.
<B>Jobbade på Domus</B>
Hon jobbade på Domus hemma i Visby. Hon arbetade i delikatessen, blev ansvarig för färskvaror, gruppledare, livsmedelschef. Samtidigt var hon fackligt aktiv.
Men så kom det en ny chef till Domus. Carina kom inte så bra överens med nya chefen, för att uttrycka det milt.
? Jag tog tjänstledigt för att jobba med ett LO-projekt för arbetslösa.
Det kom ett brev från Handelsanställdas Förbund som ville att hon skulle komma på en intervju till Stockholm.
Intervjun gick uppenbarligen bra, hon blev antagen till ombudsmannautbildningen på tio veckor. Meningen var att hon skulle komma till Uppsalaavdelningen men så blev det en ledig tjänst i Norrköping.
Så här är hon nu, sedan tio år tillbaka.
Fram till förra året jobbade Carina Tollmann tillsammans med Rolf Såge, numera pensionär.
? Det kändes bra från början. Det var rätt människor och en trevlig atmosfär, säger hon idag.
<B>Älskar människor</B>
Vi pratar om jobbet som ombudsman, förändringen av arbetslivet, om människor som inte orkar med vare sig arbete eller privatliv.
Hon talar med intensitet och medkänsla.
? Jag älskar människor, säger hon och jag tror henne.
? Jobbet handlar mycket om att lyssna, säger hon.
? På sätt och vis var det lättare för tio år sedan, ofta kunde man klara ut frågorna på telefon. Mycket rörde sig kring arbetsbristförhandlingar.
? Vi har fått ett mycket tuffare samhälle. Det är många fler rehabfall, sociala frågor, många går på knäna, hamnar i en ond cirkel, det är mer konflikter på arbetsplatserna.
? Det kan vara jättemysigt att jobba på ett litet företag ? så länge allt fungerar.
När det inte fungerar kan det vara desto värre. Bland de svåraste arbetsuppgifterna är stölder och konflikter mellan olika medarbetare.
? Vi ser också en oroväckande ökning av rånen, säger Carina Tollmann.
30 procents ökning under första kvartalet, 2,5 rån per dag på Handels-området. Ett stort arbetsmiljöproblem som kräver större grepp än vad facket klarar av.
<B>1050 arbetsplatser</B>
Det finns 1050 arbetsplatser inom avdelningens område. På 40 av dem finns det klubbar.
Att bedriva fackligt arbete är inte alltid så lätt på små arbetsplatser där dessutom alla har olika arbetstider. Villkoren varierar icke obetydligt i Handelskollektivet.
Snittlönen ligger på 16 500 kronor, exklusive ob-ersättning. Minimilönen är 15 200 kronor efter tre års branschvana.
? Kedjeföretagen betalar ofta lite högre lön på grund av bonussystem.
Knappt 80 procent jobbar deltid. Snittarbetstiden är 28
timmar i veckan. 350 medlemmar stämplar som deltidsarbetslösa.
Ytterligare ett okänt antal vill ha mer arbetstid men har inte rätt till a-kassa.
De heltidsarbetslösa är 188, enligt senaste a-kassestatistiken.
? Deltiderna kan ju vara ett problem, men många gillar också att jobba färre timmar och få ut högre timlöner på kvällar och helger, säger Carina Tollmann.
? Behovet och intresset av deltid skiftar under livet.
Samtidigt så ställer de allt längre öppettiderna till med många praktiska problem som är i grunden politiska.
? Det kan vara kollektivtrafik som inte fungerar eller barnomsorg som måste ordnas för dem som jobbar på obekväma tider.
<B>Äkta gråsosse</B>
Politik och fack går ihop, men någon partipolitik har Carina inte ägnat sig åt.
? Jag är en genuin gråsosse, säger hon stolt. Jag kan inte tänka mig något annat parti.
Det enda uppdrag hon har är som nämndeman. Hon sitter också i LO-distriktets styrelse. Det får räcka med det.
Även om hon fram till den 14 september är engagerad på nej-sidan inför euro-omröstningen. Handels har som bekant tagit ställning mot euron.
? Jag har samma uppfattning så det är absolut inget problem för mig, säger hon.
Carina ser sin ombudsmannaroll delvis som att vara en problemlösare, en lyssnare. Förhandlingar är förstås en vital del i ombudsmannens vardag.
? Det ska ju helst sluta med att båda parter är nöjda, säger hon.
Hon kan bara erinra sig tre centrala förhandlingar under sina tio år som ombudsman.
Trots den mjuka, sensuella gotländska dialekten får man en känsla av att hon också kan nypa till när det behövs.
? Jag tycker inte jag haft någon nackdel att vara ung kvinna på det här jobbet, säger hon.
<B>Yngst i kåren</B>
Fram till 1995 var hon yngst i kåren, nu är hon 43 år.
Hon har uppenbarligen inga planer på att lägga av, hon gillar sitt jobb.
Också att vara chef för de anställda på avdelningsexpeditionen i Fackens hus. Hon har ju också erfarenheter av sin chefstid på Domus i Visby.
? Jag tror det är en fördel att ha bakgrunden från butiksarbete och uppåt, säger hon.
? Jag vet vad arbetsgivarna pratar om och kan deras argument.
? Jag är bra på att delegera, säger hon när jag ber henne beskriva sig själv som chef.
? Det är viktigt att alla har arbetsuppgifter som de ansvarar för.
Samtidigt erkänner hon att hon har ett ganska stort kontrollbehov. Påstår att det i alla fall fungerar bra.
<B>Mc-intresse</B>
? Men jag kan nog ibland ställa till rätta och pyssla med det jag ser behöver göras. Det är nog de kvinnliga generna, det där. Sånt gör inte män, funderar hon.
? En bra chef ska låta sina anställda få berömmet när det går bra och själv ta skiten när det går dåligt.
? Det är viktigt att tänka igenom saker innan man bestämmer, inte ta besluten i flykten, det blir ofta fel.
? Jag försöker att leva ett vanligt liv också, säger hon. Man måste inte jobba hela tiden. Jag undviker i möjligaste mån att ta jobb med mig hem och försöker sålla bland arbetsuppgifterna och lugna ner mig själv. Behöver hon koppla av så tar hon gärna en skogspromenad, eller drar på sig mc-overallen och tar en tur med sin Yamaha 250 cc eller någon annan av sina och maken Peters motorcyklar.
Motorcyklar och motorsport är ett familjeintresse.
Kanske tar hon hojen till Växjö där hon har sin dotter och två barnbarn. Hon har dessutom en vuxen son i Norrköping.