Maria Sayeler Behnam ingår i ett av socialdemokraternas nationella arbetsgrupper med uppdrag att göra en samhällsanalys och presentera en ny riktning för Sverige med fokus på språkets betydelse för samhällsgemenskapen.
– Det är ett enormt arbete som innehåller så himla många delar, bland annat integration, skolan, arbetsmarknad och demografi, säger hon efter att ha återvänt från den danska huvudstaden
Arbetsgruppen var nyfikna på andra välfärdsländer som har liknande demografiska utveckling, som i Sverige men insåg snabbt att det inte fanns något annat land med liknande utveckling som i Sverige. Arbetsgruppen kom fram till att besöka ett land som arbetat hårt med segregationsfrågorna och landade på Danmark.
– Danskarna har på ett seriöst sätt tagit tag i den här frågan och man har adresserat den som deras viktigaste.
Sayeler Behnam pekar på den omfattande demografiska förvandlingen Sverige genomgått på bara några decennier.
– För 30 år sedan var färre än 200 000 svenskar födda utanför Europa, år 2022 är den siffran 1,2 miljoner. Sverige har alltså gått från två procent till tolv procent, det är rätt intressant. Vilka andra länder har haft en liknande utveckling? Vi upplever inte att samhällens insatser har hängt med i den utvecklingen.
Men det har Danmark lyckats med?
– Det stod tidigt klart under vårt besök i Köpenhamn att det är sociala och förebyggande insatser som gett mest effekt.
Den socialdemokratiska arbetsgruppen besökte bland annat Mjølnerparken i norra Köpenhamn. Här bor knappt 2 000 personer från över 30 olika länder och området har klassats som ett av de två hårdaste ghettona i Köpenhamn.
Kritikerna menar att ordet ghetto är stämplande och att det används i politiskt syfte.
– Ordet är kanske inte lika laddat i Danmark som hos oss, men det blir allt vanligare att istället kalla områdena för "særligt udsatte almene boligområder". Jag, som är uppvuxen i Hageby och trivdes mycket bra där, kan tycka att ghetto låter stigmatiserande.
Svenskarna fick träffa två av Köpenhamns borgmästare, samt invandrar- och integrationsministern Kaare Dybvad Bek och utbildningsminister Mattias Tesfaye som alla kunde ge värdefull input.
– Kaare skickade med oss att samhällsplanering är en viktig nyckel. Danskarna har rivit vissa skolor där resultaten inte förbättras för att istället bygga på annan plats där elevsammansättningen blandas mer. Men vi kan inte jobba med skolan på det sättet i Sverige eftersom vi har en marknadiserad skola.
Enligt Maria är språket nyckeln för en lyckad integration.
–För väldigt många kan förskola och skola vara enda möjligheten att lära sig svenska. Det är viktigt att lära sig svenska redan i förskolan, annars kan uppförsbacken bli väldigt svår. I Danmark föreslår man förskola från ett års ålder, det är ett rätt intressant grepp att titta på, fortsätter hon.
En lyckad integration kräver förstås stora resurser och danska staten har öppnat plånboken på vid gavel.
– Borgmästarna i Köpenhamn berättade att staten pumpar in extrema resurser i form av pengar, det finns ingen chans att kommunerna skulle kunna bära de kostnaderna.
Den 1 november ska arbetsgruppen lämna in första delen av sin analys och den 1 maj nästa år ska man vara klara med reformförslagen.
– Det kommer krävas nya historiska och kraftfulla tag som saknar motstycke, slutar Maria Sayeler Behnam.