Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Ont om jobb för blivande lärare

NORRKÖPING: Den som väljer att läsa till mellanstadie-, högstadie- eller gymnasielärare i höst kommer få svårt att hitta jobb sen. Det visar Högskoleverkets nya prognosrapport.

Lärarstudenter som tror att de kommer att få jobb efter skolan. Längst bak står Fredrik Wester och Pierre Segersvärd. Framför sitter Sofie Bruce och Elin Ekdahl. Foto: Janne Forsby

Lärarstudenter som tror att de kommer att få jobb efter skolan. Längst bak står Fredrik Wester och Pierre Segersvärd. Framför sitter Sofie Bruce och Elin Ekdahl. Foto: Janne Forsby

Foto:

Norrköping2007-03-07 06:00
Prognosen är rikstäckande och gäller för de som påbörjar sin utbildning under låsåret 06/07. Den visar hur arbetsmarknaden kommer se ut när de studenterna har läst färdigt. År 2011 ser de utbildade förskollärarna bara ut att täcka en fjärdedel av behovet. Medan det utbildas lite drygt dubbelt så många gymnasielärare och grundskolelärare för senare år som det förväntas behövas. Men på lärarprogrammet i Norrköping verkar inte oron inte vara särskilt stor.
Fredrik Wester läser sitt första år till just grundskolelärare för senare år, det vill säga årskurs fyra till nio.
- Det är klart att man kan känna sig lite lurad av alla rekommendationer, säger Fredrik. Men jag har inte brytt mig så mycket om det. De ändrar sig ju hela tiden och man måste följa sina drömmar. Annars kommer vi att vantrivas hela livet.

Följ inte råden
Fredrik har en teori om att man tvärtom ska söka de utbildningar som prognosrapporter visar att man ska låta bli.
- När alla säger att du inte ska söka en utbildning innebär det att det inte är så många som gör det. Och det är just då man ska söka, för då blir det ju brist snart igen.
Fredrik Wester och hans klasskamrat Pierre Segersvärd ska inrikta sig på matematik och naturorienterade ämnen.
Pierre var på Arbetsförmedlingen för ett år sedan. Då fick han höra att läraryrket var ett säkert kort att satsa på. Alltså tvärtom vad rapporten visar. Men han har ingen panik.
- Jag känner inte att jag måste vara kvar här. Jag flyttar gärna utomlands och jobbar.
Elin Ekdahl har en annan lösning.
- Jag tänker få jobb här. Jag har valt att läsa lite unika ämnen, som sex- och samlevnadsundervisning. Jag ska även försöka läsa utomhuspedagogik.

Lugnande besked
Jens Lotterberg, som är utredare på Länsarbetsnämnden i Östergötland, tror att problemet med läraröverskott blir störst på länets grundskolor.
- Det gäller grundskolelärare i så fall. Där har vi nyss haft ett pensionsskifte. Och antalet grundskoleelever kommer att vara färre nu i ett antal år. På gymnasieskolorna har vi däremot de stora elevkullarna. Och där saknas det lärare. Särskilt inom de yrkesförberedande utbildningarna, som el och bygg. För att bli en sådan lärare måste man vara duktig på det man ska lära ut innan man börjar läsa till lärare inom det yrket.
Anders Wiberg var med och gjorde analysen. Han berättar att syftet med undersökningen är att skolor ska se hur mycket de ska satsa på olika utbildningar. Men den ger även en hint till den som planerar studier.
- Vi vill inte berätta hur det ser ut nu, i första hand. Det intressanta för den som ska läsa är ju hur det ser ut när utbildningen är färdig.
Men det är inte säkert hur det verkligen kommer att bli.
- Det är mycket antaganden som ligger bakom rapportresultatet. Det är jättesvårt att få exakta siffror, särskilt vad gäller lärare som kan ändra inriktning under utbildningens gång. Regionala skillnader förekommer förstås också. Vi har fått kritik från lokalt håll att våra lärarsiffror inte stämmer överens med hur de upplever det. Särskilt från orter där lärare utbildas.
Fakta
Rapporten om framtidens arbetsmarknad har Högskoleverket fått i uppdrag av regeringen att genomföra. Det är andra året som den här prognosrapporten kommer ut och den omfattar ett 30-tal olika yrken. Den visar också att det kommer att fattas läkare och tandläkare. Journalister och konstnärer får slåss om jobben. Det är bara fyra yrkesgrupper som förväntas leva upp till marknadens behov. Det är socionomer, systemvetare/programmerare, veterinärer och lågstadielärare.
Verket har utgått från statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB) om ålder och pensionsavgångar inom de olika yrkesområdena. Det har de jämfört med bland annat förändrade yrkeskrav och förväntade teknikskiften.
Sista ansökningsdag till högskolor och universitet är den 15 april.
Källa: Högskoleverket
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om