Om olyckan är framme

Norrköping
Oljekatastrofen på Spaniens kust har fått oss att inse faran med så kallade enskroviga fartyg. Senast gick ett sådant fartyg på grund utanför Baltikum men ingen olja tycks hittills ha kommit ut i havet. Men trots att detta verkar som ett mycket aktuellt problem så har SMHI i Norrköping ända sedan 70-talet haft ett dataprogram som kan beräkna var oljan kan ta vägen om den släpps i havet. Med hjälp av programmet Seatrack kan man simulera ett oljeutsläpp och genom datorns beräkningar se vilket område som kommer att drabbas. Programmet har kommit till stor användning för Kustbevakningen i arbetet med fartyg som avsiktligt dumpar sin avfallsolja i havet.

Oerhört stort problem
- Det är ett oerhört stort problem som har resulterat i att vissa fågelbestånd minskar, berättar Cecilia Ambjörn, oceanograf på SMHI.
Hon har varit med från början och utvecklat dataprogrammet och bland annat sett till att det är så användarvänligt som möjligt.
Idag finns det på internet och används av bland annat Kustbevakningen i Sverige och systemet ägs och utvecklas idag tillsammans med Danmark. Finland och Polen har egna program men använder sig även av detta som sträcker sig över hela Östersjön och ut till Bergen i Norge. Även Baltiska länderna använder sig av systemet.
- Det starka i det här programmet är att det uppdateras varje dag för att det ska ge en så exakt position som möjligt. Det är hög träffsäkerhet, förklarar hon.
Programmet går ut på att man genom bland annat temperatur, strömmar i havet, djupförhållande och vind kan beräkna var oljan kommer att driva. På det sättet kan Kustbevakningen planera var de ska sätta in sina resurser för att så fort som möjligt få bort oljan.
Östersjön har i flera år tursamt undgått oljekatastrofer. Men Kustbevakningen beräknar att drygt 400 utsläpp sker mer eller mindre avsiktligt per år ute på Östersjön.
- På natten när det är lite blåsigare är det nog lätt att komma undan med ett avsiktligt utsläpp tyvärr. Oljan slås sönder av vågorna och blir till små droppar som så småningom sjunker ner på botten men senare kan de komma upp och orsaka problem, berättar Cecilia Ambjörn.
Dessa avsiktliga utsläpp till havs är ett återkommande problem. Fåglar som dött på grund av oljeutsläpp hittas då och då på kusterna. Världsnaturfonden presenterade en undersökning 1998 och tog fram leder där stora oljefartyg trafikerar Sveriges kust.

Enskroviga
Dessa trafikleder är också de som ibland trafikeras av så kallade enskroviga fartyg som till exempel Prestige. En oroande faktor är att lederna går utanför Öland och Gotland kuster och Cecilia Amjörn ser risken med ett oljefartygsolycka som ganska hög.
- Alla områden drabbas från och till och det är mycket länge sedan en olycka inträffade i Östersjön så jag tror personligen att risken är mycket hög att det kan inträffa en stor olycka som drabbar Sveriges kust, förklarar han.
På 80-talet inträffade en stor olycka utanför Baltikums kust men vinden och det kalla vädret med is drog in oljan till Ålands kust och under våren drabbades Stockholms skärgård.
Men det största problemet idag för Sverige är inte de stora oljekatastroferna utan de små utsläpp av olja ute till havs.
- För att stoppa dem måste alla hamnar kunna ta emot avfallsolja och det gratis. Idag tar vissa hamnar betalt för en viss mängd och då spiller fartygen ut lite här och lite där för att komma ner till den mängden, berättar Cecilia Ambjörn.

Kustbevakningen
Dataprogrammet Seatrack används idag mest av den svenska Kustbevakningen men skulle också kunna komma till användningar vid sjöräddning när man söker efter livbåtar.
Programmet utvecklas hela tiden i takt med samhället för att hela tiden bli bättre och bättre. Men i stort sett sköter det sig själv. Liksom nästan allt annat på SMHI är det datastyrd information som tas in och sammanställs i en huvuddator.
Därifrån görs beräkningar åt som använder sig av systemet.