Initiativet till tisdagens stora räddningsövning som ägde rum på Blixholmsvägen togs av tekniska kontoret vid Norrköpings kommun. Liknande övningar har skett vart tredje år sedan 2002.
Marie Leonardsson, drifttekniker och övningsledare berättar att det är viktigt att ha en hög beredskap om en stor olycka skulle vara framme och hon säger att man har lärt sig mer och mer för varje år särskilt vad det gäller kommunikationen mellan de olika aktörerna.
– Från början hade vi ju ingen kommunikation alls.
Hon berättar att planeringen för den här övningen började redan för två år sedan.
– Tanken är att det ska vara så realistiskt som möjligt.
Ungefär 150 personer deltog i övningen där ett tåg med farligt gods krockar med en lastmaskin som används vid ett spårarbete, en minibuss och en lastbil. Vid kollisionen träffar tågvagnens sida lastmaskinens skopa. Då uppstår ett hål i tågvagnen och den mycket brandfarliga och giftiga vätskan akrylnitril börjar läcka ut.
– Anledningen till att vi har beställt den här övningen är att vi är infrastrukturägare och äger spåret. Vi vill se att samordningen fungerar på vår infrastruktur, säger Gunnar Cederberg, verksamhetsutvecklare på tekniska kontoret.
Han förklarar att det bästa givetvis är att arbeta förebyggande för att försöka undvika att en sådan här olycka inträffar.
– Just nu sätter vi upp fler signaler och bommar vid spåren ute på Händelö.
Spontant tycker han att övningen fungerade bra, men att det ibland gick lite väl långsamt.
– Jag tror att det beror på att det var en övning. Då känner alla att de vill göra rätt. Om det hade varit ett skarpt läge hade det nog gått lite snabbare.
Jan Pettersson, koordinator på räddningstjänsten förklarar att man har noga utarbetade rutiner som måste följas.
– Vid en olycka med farligt gods måste man först identifiera det farliga ämnet, fastställa hur stort det avspärrade riskområdet måste vara, samt förse räddningspersonalen med rätt skyddsutrustning. Sedan kan de livräddande insatserna påbörjas. Brister man i dessa rutiner riskerar man sin egen personal, säger Jan Pettersson.