Olika åsikter om spårväg och ny stadsbebyggelse

Spårvägen är ju alltid intressant. För några år sedan gjordes utredningar om spårväg i Linköping som då via järnvägen skulle förbindas med spårvägen i Norrköping, s k tram-train.
De tankarna är inte bortglömda. Linköpings kommun pekar på möjligheten att utveckla spårtrafiken inte bara till Linköping utan även till Söderköping. I Linköping undersöks nu olika lösningar för kollektivtrafiken, varvid då detta ses som "en intressant möjlighet".

Snabbspårväg
Inne på liknande tankar är Skärblacka kommundelsnämnd, som vill ha pendeltågsstopp i Skärblacka, Kimstad och Norsholm. När ny stambana byggs kan ett av de gamla spåren användas för spårvagn Norrköping-Linköping, framhåller nämnden.
Miljöpartiet vill se snabbspårväg till Söderköping med avstickare till Ensjön/Åselstad. Flera kommundelsnämnder, såsom City, Eneby och Södra vill bygga ut spårvägen. City vill se en ny sträckning längs gamla E4, som då på ett nytt sätt skulle binda samman Eneby och Haga med Kneippen, Skarphagen och Klockaretorpet.
I Södra har dock moderaterna och kristdemokraterna reserverat sig. "Låt spårvägen stanna vid den omfattning den har i dag av nostalgiska och turistmässiga skäl". Man pekar på att nya vagnar är dyra i inköp, och att tillverkningen av dem inte är miljövänlig. Inte heller i sitt centrala remissvar vill moderaterna se någon utbyggnad.

För Ruhrområdet
Mest kritiska mot spårvägen tycks man vara i Vi i småhus, som menar att spårväg må vara lösningen för det tättbefolkade Ruhrområdet men att Norrköping är en småstad. Ur kostnadssynpunkt blir utbyggnad av spårvägen en utopi i Norrköping.
Från flera håll diskuteras, var Norrköpings stadsbebyggelse lämpligen kan få växa till. Även här är man från Vi i småhus skeptisk. Norrköping är sedan länge på tillbakagång, och varifrån då ska de nya boende komma som ska befolka Cityområdet och området runt Resecentrum? Att bebygga Strömsholmen eller Strömparken skulle desssutom förstöra vyerna vid Strömmen.
Många är också kritiska mot dessa utbyggnadsplaner, sådana gröna oaser bör i stället bevaras. Socialdemokraterna vill se Strömsholmen omvandlad till Norrköpings Kungsträdgården.
Om utbyggnad av bostäder längs Bråviken, ut mot Marby-Djurön, är meningarna påtagligt delade. Moderaterna är positiva, och vill se en tydligare inriktning. Riksbyggen/HSB är helt med på noterna och "deltar gärna i en dialog med kommunen när definitiva exploateringsområden skall fastställas". Medan Naturskyddsföreningen tar avstånd, eftersom det här rör sig om "hela stadens utflyktslandskap med havskontakt".
Gamla hamnområden har ju gått en ny vår till mötes på andra håll, och flera remissinstanser föreslår också något liknande för Norrköping. Kommundelsnämnd City vill gärna se bostäder i inre hamnen/Sylten, och att dagens verksamhet då flyttas ut till Händelö. Även socialnämnden pekar ut just det här området. Samtidigt som man också varnar för den pågående bostadssegregationen i Norrköping.
Mellan Risängen och Lindö finns obebyggda partier, som enligt tekniska nämnden skulle lämpa sig för stadsutbyggnad.

Bilfientligt?
Synpunkter på bilismen finns det många av. Eneby kommundelsnämnd upplever staden som på många sätt "bilfientlig". Medan tekniska nämnden kritiserar uppluckringen av externhandelspolicyn och hävdar att kundernas bilanvändning ökat tre till tio gånger, när stormarknader tillkommit.
Kollektivtrafikrådet pekar på att kommunen hittills inte lyckats begränsa biltrafiken med hjälp av attraktiv kollektivtrafik, i själva verket har utvecklingen varit tvärtom. Det räcker heller inte med satsningar på kollektivtrafiken, utan restriktioner för bilismen i innerstaden måste också införas.
Bygglovs- och miljöskyddsnämnden ställer frågan om miljön tål nya förbifarter - eller för den delen det transportcentrum, som Norrköpings kommun strävar efter att bli. I dag har delar av Kungsgatan, Gamla Rådstugugatan och Östra Promenaden luftföroreningar över gränsvärdena i miljökvalitetsnormen.

Överkänsliga
Elöverkänsligas Förbund i Östergötland kräver realistiska gränsvärden. Kommunen måste aktivt verka för begränsning av mobiltelefonistrålning i tätbebyggelse och framför allt vid vårdanläggningar, skolor, daghem, bostader.
Strålningen är i dagsärskilt stark bland annat vid Vrinnevisjukhuset, och många elöverkänsliga måste tillbringa väntetiden där utomhus. "Men i stället för att flytta sjukhuset kan man se till att strålningen minskas."
De elöverkänsliga får stöd av miljöpartiet, som pekar på hälsoriskerna med mobiltelefontekniken. Därför krävs zoner med låg strålning, och Svärtinge och mellersta Vikbolandet bör behållas på dagens låga strålningsnivå.

Information till våra läsare

Olika åsikter om spårväg och ny stadsbebyggelse