Okunniga lärare
NORRKÖPINGBara tre av tio lärare i Östergötland anser att de har tillräckliga IT-kunskaper. Och det medan IT-utvecklingen i svenska skolan fortsätter. - På många skolor saknas både tid och pengar till sådan vidareutbildning, säger Håkan Liljeqvist, lärare vid Hagagymnasiet och dessutom projektinformatör på KK-stiftelsen, som gjort Gallup-undersökningen.
Trots de saknade kunskaperna fortsätter skolans IT-utveckling. I dag har 99 procent av alla elever och lärare tillgång till en dator i skolan. 42 procent av eleverna använder den dagligen. 1997 var det 22 procent som uppgav att datorn ingick i deras dagliga arbete.
- Jag vet inte riktigt om den här undersökningen stämmer helt. Det beror mycket på vilka variabler man har tittat på. Det finns många lärare med väldig spetskompetens, men också sådana som anser sig kunna alldeles för lite, säger Håkan Liljeqvist.
Men att inte alla lärare har tillräckliga kunskaper stämmer, menar han. Brist på tid och pengar är några av orsakerna till detta. Även bland dem som studerar till lärare i dag ropas det efter mer IT-utbildning.
<b>Individuell utbildning</b>
Håkan Liljeqvist förespråkar en individuell vidareutbildning för lärarna.
- Det är ju så att man måste lära sig att cykla innan det är dags att åka på cykelsemester. Lärare befinner sig i olika stadier när det gäller IT-kunskaper och behöver därför olika utbildning. Vissa behöver börja från början, andra kan redan mycket.
På Hagagymnasiet har man kommit ganska långt när det gäller att ge lärarna IT-kunskaper. I andra östgötakommuner kan det se annorlunda ut.
- Allt beror det på om kommunen och politikerna är beredda att satsa på det.
Att det skulle råda brist på intresse bland de lärare som har dåliga IT-kunskaper tror han inte. Snarare är det så att eleverna är oerhört kunniga om IT redan när de börjar på gymnasiet. Det ger då ett ökat kunskapsbehov hos dem som lärarna måste kunna tillgodose.
Håkan Liljeqvist säger att det just nu pågår ett slags paradigmskifte inom skolan och samhället.
- Vi har så länge varit vana vid de fackgranskade läromedlen och använt oss av dem i undervisningen. Men nu står vi här med internet och ett arbetssätt som skiljer sig helt mot tidigare.
<b>Är handledare</b>
Lärarna är i dag mer av handledare åt sina elever. Eleverna arbetar på ett mer journalistiskt sätt och söker efter kunskap bland annat internet. En kunskapsbas där mycket material måste tas med en nypa salt.
- Vårt främsta mål är att eleverna ska få bra kunskaper om källkritik, säger Håkan Liljeqvist.
- Denna är en av förutsättnignarna för den västerländska demokratin och den värdegrund som denna vilar på.
I sin tidigare roll som lärare kunde det kännas som ett nederlag att erkänna att han inte kunde svara på en fråga från eleverna, säger Håkan Liljeqvist. Läraren skulle kunna allt.
- I dag säger man i stället till eleven att frågan de ställt är väldigt bra men att man inte vet svaret på den. Sedan letar både lärare och elev efter information och jämför det man har hittat.
Fotnot: Gallup-undersökningen är byggd på telefonintervjuer med 1 200 gymnasieelever, 4 800 grundskole- och gymnasielärare samt 605 skolledare jämnt fördelade över landet.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!