Oklart varför kontrollerna brastjust i fallet med Källvindsskolan

Men först ut var Roger Wallin från Ernst & Young, som kommunen anlitat för ett par granskningar. Här framkom den helt nya uppgiften, att kommunen uttryckligen hade stoppat Wallin från att intervjua tjänstemannen.

- Hade det inte varit bra att få prata med honom också? ville chefsåklagare Jan Axelsson veta,.

- Jo, det hade ju varit bra för utredningsarbetet, svarade Wallin.

- Varför fick du inte fråga honom?

- Jag fick ingen förklaring till det.

Bland det som gjort honom mest förvånad nämnde Wallin även att ingen slutbesiktning gjorts och att kommunen betalat fakturorna, trots att projektledaren inte följt attestrutinerna.

På frågan varför det hade gått så fel pekade de tre vittnena från lokalförsörjningsenheten samstämt på, att projektledaren inte gjort vad han skulle. Det var hans sak att kolla fakturor och fakturaunderlag, men det hade han inte gjort. Projektledaren, Peter Haglund från Stadspartner, ska höras idag onsdag.

Det var alltså Händelö Bygg, som svarade för - de sedermera grovt överdebiterade - takarbetena på Källvindsskolan under 2009. Eftersom lokalförsörjningen inte har egen personal till projektledning anlitar man sådan utifrån, och Stadspartner har många sådana uppdrag.

Sedan projektledaren för de här takarbetena gjort sin attestering av projektet, granskningsattesterades det av Ulf Bergh och slutattesterades av Jan Ekman, båda på lokalförsörjningsenheten.

Men hur kunde då dessa ta på sig att attestera ett fyra gånger om fördyrat projekt, där fakturorna inte var vederbörligen kontrollerade och ingen slutbesiktning hade gjorts?

Enligt Ulf Bergh ingick det inte i hans attesteringsuppdrag att själv kolla några fakturor. Han skulle se efter, så att projektledaren undertecknat på rätt sätt.

- Det är ju han som varit på platsen, sade Bergh.

Slutattesterande Jan Ekman gjorde heller ingen kontroll. Med attestering från både projektledaren och Ulf Bergh behövdes det inte mer än ett knapptryck från Ekmans sida, och med det var då det digitala undertecknandet avklarat.

Sedan dessa attesteringar skett kunde så slutbetalningarna, för detta projekt på över 600 000 kronor, göras i slutet av 2009. Ärendet var därmed avslutat, och allt hade sannolikt varit frid och fröjd - om inte Britt-Marie Citron hade börjat gräva i saken. Det var ju först då, som saker och ting kom i dagen.

Fastighetsintendent Claes-Göran Hilding var visserligen inte agerande i fallet med Källvindsskolan men var likväl inkallad som vittne.

- Är det vanligt, att projekt släpps igenom så här utan kontroll? frågade åklagaren.

- Nej, det är inte vanligt. Men i just det här fallet blev det tydligen så.

Uppenbarligen var det också mer än så, som "i just det här fallet" inte sköttes på sedvanligt sätt.

Trots att projektet kraftigt fördyrades i två omgångar skrevs aldrig någon ny beställning, utan allt sköttes muntligt. Vidare är det tydligen ovanligt, att projektledaren i stället för protokoll från slutbesiktning skickar in en "färdigställanderapport".

Man fick heller ingen riktig förklaring till, varför den nu åtalade tjänstemannen blev lokalförsörjningens "beställningsombud" för projektet. Det ingick nämligen inte inom hans arbetsområde, och normalt skulle en annan tjänsteman ha haft det ansvaret.

På det här viset blev tjänstemannen kontorets kontaktman till projektledaren. Allt gick genom honom - samtidigt som det alltså var fakturorna för hans husbygge i Tyrislöt, som av Händelö Byggs vd slussades över inte minst till just Källvindsskolan.

- Det var hans (den åtalade tjänstemannens) uppgift att se kontrollera, att projektledaren utfört det som han skulle göra, sade Ulf Bergh.

Men hur kan det då komma sig, att kontrollmekanismerna "i just det här fallet" klickade på varenda nivå?

- Systemet som vi har bygger på att varje person gör sin sak, och att projektledaren har ett stort ansvar, förklarade Jan Ekman.

- Så det hela bygger på förtroende.