Stora mängder regn följt av en skinande sol.
Det är ett framgångsrecept när man ska odla och ute vid Fyrby i närheten av Ingelsta förbereds det för fullt inför sommaren.
Potatis, majs, squash, bönor, sallad, grönkål, jordgubbar och hallon.
Om det går att odla så odlas det sannolikt här.
Med 152 hus i olika storlekar är koloniområdet det största i Norrköping, följt av Pryssgården och Skarptorp.
En gömd liten oas som få känner till, enligt Laila Kellgren.
– Vårt område ligger lite gömt härute. Det är få som ens vet om att det finns här. Men trots att vi ligger så nära Ingelsta och motorvägen blir vi aldrig störda. Vi kan höra tåget som åker förbi ibland men inte mer än så.
Under pandemin har omsättningen av kolonistugor blivit allt större.
– Vi säljer ungefär tre gånger så många tomter jämfört med tidigare år. Det är ett otroligt uppsving och jag förstår att det finns ett sug. För oss som bor i lägenhet är det otroligt att kunna ses utomhus.
– Det blir som ett kollektiv och en gemenskap där man hjälps åt, dricker kaffe och hittar på gemensamma aktiviteter.
Trots den stora efterfrågan är det inte omöjligt att få tag på en kolonilott i Fyrby till sommaren, tror Laila Kellgren.
Men man får vara på hugget.
– När en kolonilott läggs ut på Blocket kan den försvinna efter bara en timme. Priserna har också stigit rejält vilket jag tycker jag är synd. Alla borde ha chansen att köpa en kolonilott.
Är det läge att kommunen utökar koloniområdena i Norrköping?
– Ja, det tycker ju jag så klart men det är upp till kommunen. Men jag tror att de också har märkt att det finns ett stort intresse.
Vad är mest populärt att odla just nu?
– Det blir mycket chili och tomater, det är lite mode. Sen är grönkål och persikoträd vanligt. Många gillar träden som bär frukt.
– Norrköping är ju också en invandrartät stad så vi får mycket exotiska grejer som personer från andra kulturer tagit med sig. Det är jättebra.
Förra veckans regnrekord var dock inte bara positivt för kolonisterna i Fyrby.
Bo Andersson håller på med att dränera delar av sin kolonistuga när jag knallar förbi.
– Jag läste ju i Folkbladet att det inte regnat så mycket på sjuttio år så det är ju inte så konstigt, säger han och skrattar.
Tillsammans med sin fru Helene har Bo Andersson varit en del av gemenskapen i Fyrby sedan 1982. Och det är en gedigen odling som paret har på sin tomt.
– Det är allt möjligt men bönor, sallad, majs, squash och potatis. Det är nog det vi äter mest.
Det är dock inte främst odlingen som lockar med kolonilivet i hans fall, berättar Bo Andersson.
– Vi bor till vardags i Vilbergen och vi tycker att det är så fridfullt att komma ut hit. Man kan slappna av och verkligen andas ut.
Grannen David Thompson som har sin stuga några tomter bort är inne på samma spår.
– Sen är det fina grannar, säger han.
– Jag tror att många längtar efter det här för det är en stor omsättning på tomterna. Det är många yngre som köper och kommer hit. Det är kul.
Vissa som köper kolonitomter gör det dock av helt andra anledningar.
Muro Denniz skadade för några år sedan sin rygg och trädgårdsarbete har blivit ett sätt för honom att få motion och läka.
– Jag odlar allt möjligt och trivs väldigt bra här. Det är bra grannar. Man blir nästan som en familj!
