Norrköping hamnar på en femte plats på Sverigelistan över antalet anmälda drogpåverkade bilister. Under 2010 anmäldes 212 drograttfyllor och 209 rattfyllor.
Bara Malmö, Helsingborg, Borås och Örebro satte dit fler bilister påverkade av droger. Även i dessa kommuner var antalet anmälda drograttfyllerister fler än vanliga rattfyllon.
Enligt Lars Jonney Jonsson, chef på trafikpolisen i Östergötland, handlar det inte enbart om att dessa städer har fler missbrukande människor bakom ratten, utan även om den kraft, vilja och kunskap polisen lägger ner på att sätta dit drograttfyllon.
- Det är en kombination, säger han och fortsätter.
- Statistiken grundar sig på hur duktiga och effektiva vi på polisen är.
Att siffran över antalet anmälda drograttfyllor ökat så när som varje år har enligt Jonsson att göra med att man helt enkelt har blivit bättre på att uppmärksamma en drogpåverkad bilist.
- Polisen i yttre tjänst har bättre utbildning på att se tecken och symptom, säger han.
Att differensen mellan drograttfyllor och vanliga rattfyllor har glidigt isär beror kort på att man hittar fler om man letar hårdare.
Ett mörkertal
Men trots att polisen har blivit effektivare med att ertappa drograttfulla så finns det en strävan efter att sätta dit ännu fler.
- Vi har en målsättning att bli ännu bättre. Vi ska ta fler drograttfyllerister än året innan. Det finns fortfarande många som vi missar, säger Jonsson.
Exakt hur stort mörkertalet är varje år törs han inte svara på.
Tecken som polisen blivit bättre på att uppmärksamma och sammankoppla med en drogpåverkad är bland annat pupillstorlek och käkens stelhet.
- En heroinist har knappnålsstora pupiller och är lite loj. En amfetaminist har stora pupiller och är kanske lite stel i sina käkrörelser.
Blod- och kissprov
Men symptomen är inte alltid tillräckligt och polisen går därför ofta på om den misstänkta personen har ett förflutet med missbruk och droger.
Om alla misstankar pekar på att bilisten är drogpåverkad är det in till station och blod- och kissprov som gäller.
- Sen tar det drygt fjorton dagar innan vi får ett analyssvar.
Polisen kan också få ut analyser om man tagit narkotikaklassade mediciner.
Jonsson menar att om man fått tag i dessa mediciner på ett illigalt sätt så är det precis lika mycket drograttfylla som om man tagit till exempel heroin.
Har man däremot en läkares bevis i form av recept och rekommendationer lär man inte bli tagen för drograttfyllerist.