Just nu har Norrköpings kommun 17 ”Sis-placeringar” vilket betyder barn och ungdomar som tvångsomhändertagits enligt LVU och LVM. Normalt ligger kostnaden per placering och dygn på runt 5 000 kronor. Flera av placeringarna är nu uppe i det dubbla.
– De har svårt att hantera våra ärenden för de är så besvärliga. Därför får vi betala för extrapersonal, säger Karl Gudmundsson.
Så vården ni efterfrågar, finns inte?
– Vi tycker man behöver titta på nya behandlingsmetoder för att möta de här komplexa behoven som i dag bara möts med att vi måste betala för extrapersonal, säger han.
Uppvaktat regeringenOrsaken ligger delvis i nya nätdroger men även i funktionshinder med komplicerad neuroproblematik. Norrköpings socialchef är inte den enda som har en budget som drar iväg på grund av ökade placeringskostnader. Tillsammans med samtliga kollegor i Östergötland har han därför skrivit ett brev till socialdepartementet för att dels få till en diskussion kring de höga kostnaderna som blir när vårdbehoven endast kan lösas med extrabemanning, men även kring de långa väntetiderna man upplever råder på Sis-institutionerna.
– Det är de som förser oss med platser när vi omhändertagit enligt LVU och LVM. Och då får det inte vara några väntetider. Men precis som det är för andra kommuner i landet så är det kö, vi får inte in dem lika snabbt, säger Karl Gudmundsson.
Sitta på häktetI brevet exemplifierar man med två fall i Linköping där polisen fått släppa ungdomar som blivit anhållna som socialtjänsten önskat placera på ett ungdomshem, på grund av att det inte funnits någon akutplats.
– Det är ju oftast akut när man behöver Sis-placeringar. Ibland blir det lite väntetid när man inte får fram en plats, och då kan personen ifråga sitta på häktet i stället, men det är ju inte så bra.