– Det låter bra i teorin men hur ska alla nyanlända klara av hela den svenska grundskolan och lära sig svenska på bara några år undrar hon.
På Språkintroduktion har personalen just nu läget under kontroll. Situationen var betydligt mera ansträngd efter sommaren, då det i genomsnitt kom fem-sju nya elever i veckan.
– Vår uppgift är att ungdomarna så snabbt som möjligt ska komma i skola och detta gäller även för asylsökande. I dag kommer det i genomsnitt en ny elev i veckan. Men vi kan inte säga något om hur det blir i framtiden, säger Kerstin Sanner.
Utmaningen för pedagogerna på Språkintroduktion är att elevgrupperna hela tiden förändras. Just nu finns det två stora grupper, elever som har en omfattande studiebakgrund och elever som har gått mycket kort tid eller inte alls i skolan.
– Det kan komma elever från Syrien som bara har någon månad kvar på sin gymnasieutbildning men de måste ändå läsa in grundskolekompetensen hos oss, eftersom betyg från grundskolan inte valideras, säger Kerstin Sanner.
En annan grupp av nyanlända elever som riskerar att fastna i det svenska skolsystemet, är de som ännu inte har fyllt 16 år och därför först kommer till grundskolans mottagningsskola och senare börjar i internationell klass och även i vanlig klass.
– Om de har fyllt 16 år och inte klarar språktestet i svenska, så hamnar de sedan hos oss på Språkintroduktion, trots att de kanske har börjat i svensk skola, fått svenska kompisar och haft framgång i andra skolämnen, men inte klarar svenskan, konstaterar Kerstin Sanner.
Just nu diskuterar utbildningskontoret möjligheten att införa ett 10:e skolår för den här speciella elevgruppen, för nyanlända elever som redan går i vanlig skola och har påbörjat en studieplan, men ännu inte har de kunskaper i svenska som krävs för att klara testet.
– Förslaget finns att starta en sådan klass i kommunen från höstterminen. Det blir en snabbväg för att klara gymnasiebehörighet, konstaterar Kerstin Sanner.
Hon ifrågasätter också om det är nödvändigt att nyanlända elever som vill läsa på gymnasiet ska behöva ha godkända betyg i tolv ämnen, för att kunna läsa ett högskoleförberedande program på gymnasiet.
– Det skulle kunna räcka med tre godkända betyg, i svenska, matematik och istället för engelska godkänt i något annat stort språk, som arabiska. Förutsättningen är förstås att de redan har kunkspaerna från hemlandet och att de har de kognitiva förmågorna för att klara av att läsa på gymnasiet, säger Kerstin Sanner.
De elever på Språkintroduktion som klarar svensktestet men inte har fått åtta eller tolv godkända betyg som krävs för gymnasiebehörighet, fortsätter vidare på något av kommunens introduktionsprogram. För elever som fyllt 20 år, är det studier på komvux som blir aktuellt, berättar Kerstin Sanner.
Hon känner en oro för vad som händer med de elever som inte klarar av den svenska grundskolan och inte blir behöriga att söka gymnasieskolan.
– Vad som händer med de eleverna vet vi inte. Ingen har undersökt vad de gör sedan, konstaterar hon.
17-årige AhmadzakiIghbalzada vet vad han vill göra i framtiden. Efter studierna på Språkintroduktion ska han försöka att komma in på ett högskoleförberedande gymnasieprogram. Hans mål är att bli tandläkare.