Nya Söderleden försenad

- Ja, för dels informerar vi om framtidens avfallshantering i Norrköping och dels hoppas vi få in skriftliga svar från besökarna vad de tycker om ett antal avfallsfrågor, säger renhållningsingenjör Lars Söderström som också lovar att ha personal på plats vid utställningen hela tiden.
- Utställningen finns kvar på stadsbiblioteket till den 28 mars och vi räknar med att ha egen personal på plats varje förmiddag, säger Lars Söderström.

Fyra frågor
Vad är det för frågor ni vill ha svar på?
- Det är fyra olika frågor och den första är om man tycker att fler ska sortera komposterbara sopor, förutom villaägarna som gör det redan idag.
- Sedan vill vi ha in förslag på hur vi kan minska avfallsmängden, hur man lämpligast vill bli av med farligt avfall och så vill vi ha svar på hur mycket besökarna tycker att en bättre miljö får kosta.
Har ni själva något nytt miljöbesparande projekt på gång inom kommunen?
- Ja, dels har vi fyra nya returpunkter som vi ska bygga i år, vilket lär vara välkommet med tanke på att Returpunkten på Stohagsgatan hade nästan 140.000 besökare i fjol. Nu blir det fyra nya anläggningar i Åby, Östra Husby, Skärblacka och Krokek under det här året.
- Sedan ska vi försöka få igång et projekt framöver där all restaurangmat som slängs i Norrköping, samlas in och hamnar hos Reningsverket för att förvandlas till biogas, till våra kommande biogasbussar här i Norrköping.

Försenad korsning
Korsningen Söderleden - Skarphagsleden är försenad tre veckor och hinner inte bli klar till semestertrafiken i juli:
- Vi har tvingats omarbeta ritningar, stött på oväntat berg och en del annat, så vi hinner inte med något trafikpåsläpp före semestern, utan det får bli först under augusti, säger NCC:s platschef Jan Söderqvist.
- I stort har dock bygget fungerat som tänkt och vi har varit nere åtta meter och grävt bort gyttja och kört iväg cirka 40.000 kubikmeter jordschakt till gamla Herrebrotippen utanför Klockaretorpet och som ska förvandlas till rekreationsområde i framtiden.
- Om någon undrar varför vi inte har satt upp den vanliga "skogen" av märkespinnar längs slänterna där vi gräver, så beror det på att vi gräver via GPS och satellitsystemet. Det innebär att grävmaskinisterna i sin hytt har en liten dator, där man kan se var och hur mycket man ska gräva bort.
- Så har har pinnsystemet spelat ut sin roll och de fåtal pinnar som ändå står här längs Söderleden är för min skull, eftersom jag inte är GPS-ansluten än, ler Janne Söderqvist.