Men metoden är – som så ofta när det gäller forskning och framsteg – inte ny i sig. I ett antal länder har tillvägagångssättet prövats och i Sverige testades metoden för första gången på en kvinnlig patient i Uppsala 2005. Det går i grova drag ut på att först ta stamceller ut ur den sjukes blod, för att sedan slå ut immunsystemet, och slutligen föra tillbaka stamcellerna in i kroppen. En metod som påminner om befintlig blodcancerbekämpning.
Positivt – för hälften
Nu har neurolog och överläkare Jan Fagius och hans team prövat stamcellsbehandlingen på 50 patienter i Uppsala och fått mycket positiva resultat.
90 procent får inte längre skov, och hela 70 procent uppger att sjukdomsaktiviteten helt upphört.
– Det är jättepositivt, men tyvärr blir det lätt något förenklat i media, berättar Marie Bager, lokalordförande i NHR.
Hon utvecklar:
– Det finns två huvudsakliga typer av MS, och den ena sorten kan inte botas med den här metoden.
Själv tillhör Bager just den MS-typ som inte kan glädjas åt forskningsresultaten – de utan skov som sammanlagt uppgår till cirka 50 procent av alla med nervsjukdomen.
– Men all forskning är viktig, och ur den kan andra samband och botemedel upptäckas så det är väldigt positivt.
Vardagsrehabilitering
Som ordförande i NHR i Norrköping/Söderköping, och som andre vice ordförande i riksförbundet, jobbar Bager så gott som dagligen med nervsjukdomsfrågor.
– Ett stort fokus ligger på vardagsrehabilitering, att få in rutiner i vardagen som underlättar att leva ett normalt liv.
Vattengymnastik, talträningsgrupper, qigong och yoga är några av aktiviteterna som hjälper många av de 300 medlemmarna i lokalavdelningen.
– Det är viktigt att lära sig att slappna av.
Okunskap finns
Och att kunna leva ett så normalt liv så länge som möjligt är det viktigaste för de allra flesta med MS-diagnos. Att kunna fortsätta sköta sitt jobb och bilda familj är de stora hörnstenarna.
Men arbetsgivare agerar inte sällan olika.
– Kommun, landsting och stat är de sämsta arbetsgivarna, för de ser en person med diagnosen som en belastning. Privata arbetsgivare har kanske investerat mycket pengar i en kompetent person och ringer ofta upp oss för att ta reda på mer om vad sjukdomen innebär och vad man kan göra.
Därför jobbar nu NHR allt tätare tillsammans med facken för att öka kunskapen om nervsjukdomar i arbetslivet.