Det byggs hela tiden nya bostadsområden, vägar och hus i Norrköping och alla bidrar till att stora mängder massor behöver hanteras. 2020 startade kommunen ett projekt för att försöka få ner kostnaderna och miljöpåverkan av masshanteringen.
– Vi vill förebygga att massor uppkommer, men när det gör det vill vi att de återanvänds i första hand, säger Martin Heljedal.
Hans titel är masskoordinator, vilket är en ny tjänst i kommunen sen i mars.
Vad gör en masskoordinator?
– Det kan vara så att där man ska bygga är det lera, och det är inte bra för då sjunker huset. Då måste man gräva bort leran och fylla i med annat. Det här ger upphov till många och tunga transporter. Det blir väldigt dyrt, ofta måste man betala både för att bli av med materialet och för att köpa in det nya. Det blir också väldigt stor miljöpåverkan. Min uppgift är att i störta möjliga mån effektivisera det här, att få ner kostnaderna och miljöpåverkan.
Ibland man stöter på miljöföroreningar i samband med grävandet och då måste jorden provtas. Just det här arrangerade kommunen en träff om nyligen, för branschaktörer som sysslar med grävarbeten, transporter och provtagningar.
– Tanken är både att vi ska utbilda de som kommer och bidra med information, men också gärna höra vad branschen ser för svårigheter och möjligheter så att vi kan lära av dem också, säger Martin Heljedal.
– Det är ett otroligt stort intresse. Det är 70 personer anmälda, och vi trodde det skulle bli runt 20.
Intresset för masshantering generellt märks inte bara på den här träffen, utan också från andra kommuner.
– Jag har pratat med Göteborg, Stockholm, Tyresö och Karlstad som kommit långt och ligger före oss, men det är många andra kommuner som hör av sig till oss för att höra hur vi tänker.
En av de som deltog på träffen är Sami Paulsson, platschef på Häv och Gräv.
– Jag vill lyssna till råd och rön och få bättre koll på hur kommunen vill att vi ska arbeta, säger han.
Är det svårt att veta när det ska provtas?
– Jag tycker att man behöver skärpa till vad kraven är, det är lite luddigt nu.
Om de ska gräva i ett förorenat område kommer det sällan som en överraskning.
– Ibland stöter vi på sådant som syns eller luktar, men i de allra flesta fall vet vi vad som historiskt har legat där.