Hon är professor på Karolinska Institutet i Stockholm och har varit med och genomfört en studie på 11 000 högstadieelever i 168 europeiska skolor, "Youth aware of mental health". Resultatet gav både positiva och negativa besked.
Till det bättre hör att antalet självmordförsök och allvarliga själmordstankar minskade med hälften bland de som deltog. Programmet är kort, med fem inplanerade timmar under en fyraveckorsperiod, där eleverna bland annat får spela olika typer av rollspel.
Det kan handla om att ta kontakt med killen man är kär i, vad man gör om man känner sig utfryst, om föräldrarna separerar och hur man gör om man får självmordstankar.
– Det sker emotionella bearbetningar genom rollspel. Det är viktigt att blanda in flera sinnen, menar Danuta Wasserman.
Hon poängterar vikten av att ha tillgång till sin egen makt – att veta hur man ska hantera sina känslor när man mår dåligt. Okunskapen är i dag stor, menar hon:
– För många i studien var det första gången som de läste om självmord.
Det mindre "bra" i studien ligger i identifierandet av "den osynliga grupp" på 30 procent av deltagarna, som inte mår bra.
– 60 procent av eleverna i EU: skolor mår bra. Samtidigt vet vi att runt 10 procent mår väldigt dåligt, det är missbruk och hög procent av psykisk ohälsa. Men i studien fick vi veta att 30 procent inte alls mår bra. De har nästan lika hög andel självmordsförsök som högriskgruppen.
– De har ohälsosamma levnadsvanor som sömnproblem och de rör på sig för lite, säger Danuta Wasserman.
Medan antalet själmord minskar något i riket, ökar den bland yngre och äldre män i Norrköping. 2013, som de senaste siffrorna är ifrån, begick 43 per 100 000 män i åldrarna 15-24 år självmord. Bland 45-64-åringarna var samma siffra 55. Även kvinnorna ligger lite över rikssnittet, men bara något.
– Det är ett uttryck för psykisk ohälsa, som påverkas av yttre faktorer. Tidigare lade man all skuld på individen, men i dag kan man se ett samband med samhället.
Hon lyfter fram att förändring i ett samhälle kan öka ohälsan.
– Sociala förändringar, som att exempelvis lägga ned alla industrier, kan påverka. Framförallt äldre och yngre män tenderar att bli oroliga i sådana situationer.
Danuta Wasserman menar att hjälp ska sättas in så snart tecken på psykisk ohälsa syns.
Kuratorerna i Norrköpings skolor jobbar kontinuerligt med att förebygga psykisk ohälsa. Studien som genomförts, kan absolut implementeras här, menar Hanna Forsberg Jonsson, som är samordnande kurator.
– De har testat en metod som verkligen fungerar! Vi kan absolut följa det programmet om det ger så bra resultat, säger hon.
De senaste åren har kommunen satsat på kuratorerna, och anställt fler. Antalet elever som kuratorerna har nämligen nästan fördubblats.
– Det är bra, för då kan vi vara mer kontinuerligt på skolorna. På högstadiet kan de komma och knacka på dörren, och då vill de ju ha hjälp direkt, och inte behöva vänta till på måndag, exemplifierar Janni Sandberg, kurator på Borgsmoskolan.
Psykisk ohälsa är de vanligaste problemen eleverna kommer med. Här ingår oro, ångest och problem med självkänsla.
– På gymnasiet kommer även stress in. Man har prestationskrav på sig, speciellt på de teoretiska programmen, säger Charlotte Järnvall, kurator på Ebersteinska.
Den centrala elevhälsan har påbörjat ett samarbete med skolorna i kommunen, först ut DeGeer-gymnasiet.
– Alla lärare utbildas i att se tecken på psykisk ohälsa. Förhoppningen är att alla lärare i kommunen ska utbildas. Vi får se hur mycket kommunen vill satsa, berättar Hanna Forsberg Jonsson.