Ny lukt på gång i Skärblacka - fast vaniljdoft blir det inte
NORRKÖPINGI framtiden kanske Skärblackaborna slipper lukten från Billeruds pappersbruk. Men utsläppen kommer inte att lukta vanilj som det spekulerats om i media den senaste tiden. - Nej, det är en missuppfattning. Målet med vårt långsiktiga forskningsprojekt är en ny kostnadseffektiv process och en konkurrenskraftig kvalitet på slutprodukten, förklarar Per Tomani projektkoordinator vid Skogsindustrins tekniska forskningsinstitut AB, STFI.
- Vi förhandlar just nu om att få projektpengar från EU, så än är det bara spekulationer, berättar projektkordinator Per Tomani vid STFI i Stockholm.
<b>Inget svavel</b>
Forskarna har dock goda förhoppningar om att få fram en process som bland annat gör att utsläppen luktar mindre illa. De ska försöka få fram en process som inte är svavelbaserad. Det enda som då kan ge samma doft är den minimala mängd svavel som tillförs genom veden. Idag använder de flesta massafabriker sulfatprocessen. I den tillsätts ett antal olika kemikalier.
<b>Annan lukt?</b>
Basen är natriumhydroxid och vätesulfid och under kokningen bildas svavelföreningar som ger massabruken dess karaktäristiska lukt. Men forskning på området kan resultera i förändringar.
- Utsläpp från industrier kommer alltid i princip att lukta. Men det kanske inte kommer att lukta likadant som idag, förklarar Tomani.
<b>Positivt</b>
På Billeruds pappersbruk i Skärblacka är man positiva till förändringar.
- Om det kommer en ny process som ekonomiskt är möjlig och som fungerar så överväger vi kanske att använda oss av den, berättar Åke Reuterhage, laboratoriechef på Billerud.
<b>Beror på uppbyggnaden</b>
Personligen tycker han att all forskning för nya processer är bra men kan inte svara på om de kommer att använda sig av dem i framtiden. Men en ny mindre illaluktande process är kanske inte användbar för alla massabruk.
- Det beror helt på hur massabruken är uppbyggda och om det är fördelaktigt att bygga om processen.
- Men än så länge är konsekvenserna av forskningsresultatet långt borta i framtiden, avslutar Tomani.
Så jobbar vi med nyheter