Vad tänker du på när jag säger Holmen? Jag ställde frågan till några Norrköpingsbor. Det första människor nämner är Braviken, pappersbruket. En del säger att Holmen är en del av Norrköpings identitet. Några säger "vindkraft".
Talar du med människor som inte bor i Norrköping och frågar om vad de tänker på när man säger "Holmen" nämner den sportintresserade IFK Norrköping. Namnet står på bröstet på fotbollslagets matchtröjor. Någon talar om skog. Andra om energi och sågverk. En del talar om kalhyggen.
– Skogen är grunden för oss. Vi är ett bolag som odlar hus, av det som blir över gör vi förnybara förpackningar och pappersprodukter samtidigt som vi tar till vara på energin som blåser över träden och rinner i vattendragen på våra marker. Vi ligger rätt i tiden och vi är också ett bolag som mår bra. Men vi, som andra företag, brottas också med de frågor som präglar samhällsdebatten i dag. Som höga energipriser. Som frågan om hur vi som företag kan bidra till att samhället ställer om från fossilt till förnybart för att klara klimatet, säger Henrik Sjölund, vd för skogsindustriföretaget Holmen AB.
Vindkraft är en het potatis i Norrköpings kommun just nu. Åsikter står mot åsikter. Oräkneliga debattartiklar har diskuterat ämnet. Och mycket talar för att politiken vill göra den till en valfråga. Henrik Sjölund säger att han egentligen inte är så pigg på att tala om vindkraftsdebatten. Det är en infekterad fråga med många känslor. Men helt klart är att Holmen är villiga att satsa på en utbyggnad av energislaget.
– Det är logiskt och intressant för oss som stora markägare, stor elkonsument och även stor elproducent att satsa på vindkraft. Vi behöver också mer grön el i Sverige. Vi satsar på vindkraft och bygger ut den i Västerbotten. Men det behöver byggas ut förnybar kraft i södra Sverige också. Det finns ingen möjlighet att bygga ut vattenkraften. Ska vi klara av att ställa om och producera mer el, för det kommer behövas mer el, behöver vi bygga ut vindkraften på fler platser, säger han.
Han vill egentligen inte kommentera människors oro kring utbyggnaden av vindkraft i Norrköpings kommun. Men han är tydlig med att han anser att bolaget gjort och gör alla åtgärder för att skydda naturvärden när bolagets vindkraftsprojekt ska genomföras.
– Politiken har för många intressen att tillvarata. Jag kan ha frågetecken kring det kommunala vetot när det gäller att bygga ut vindkraft. Det bromsar den utveckling vi behöver. Allt handlar om hur vi kan ställa om från fossilt till förnybart och samtidigt som vi måste producera mer el. Det kommer krävas att vi orkar lyfta blicken och göra avvägningar mellan lokal påverkan och klimat. Det är avgörande att klimatfrågan beaktas i tillståndsprocessen om vi ska ha en chans att klara omställningen, säger Henrik Sjölund.
Skeptiker talar om den osäkra produktionen av el som en av vindkraftens stora nackdelar och lyfter fram kärnkraften som en stabilare producent. Kärnkraftsförespråkarna anser därför att det är där som den stora satsningen bör ske. Också här en stor och komplex fråga med många känslor där båda sidor hänvisar till forskning.
– Kärnkraften har tjänat Sverige väl. Jag är för båda energislagen och tror att de behövs för att vi ska klara det ökade behovet av fossilfri el, säger Henrik Sjölund.
Det är dyrt att bygga kärnkraft. Vem är villig att investera i det?
– Jag tror säkert att det finns villiga investerare om de vet att förutsättningarna och villkoren är långsiktigt förutsägbara, säger han.
Skogen har också blivit en het politisk fråga i själva klimatdebatten. Grovt sett kan man säga att det finns två läger när det gäller synen på svenskt skogsbruk. En sida som hävdar att bruket av skogen är en väg till att lösa klimatutmaningarna. Och en sida som uppfattar svensk skogsindustri som långt ifrån klimatvänlig.
Forskningen tycks också vara oeniga vad som gäller. Nyligen sa forskare vid Umeå universitet att: "Den svenska skogsindustrin släpper ut mer koldioxid än all annan industri och trafik i Sverige gör tillsammans". Andra forskare har helt andra siffror. På den sidan talar man om nyttan med att tillverka produkter av trä som kan ersätta fossilbaserade produkter.
Holmen äger skog med ett sammanlagt värde på mer än 40 miljarder kronor och är en stor spelare. Henrik Sjölund ger inte mycket för kritiken. Han säger att bolagets ambition alltid är att förbättra sig och att han är övertygad om att det går att kombinera hållbart brukande med biologisk mångfald.
– Vi brukar skogen försiktigt och ökar naturvårdsavsättningarna (skogsmark som är undantagen från skogsbruk och används enbart för naturvårdsändamål) och vi lämnar för varje år lite fler träd stående i skogen, skulle jag säga. Om vi inte skulle ta hand om vår skog skulle inte värdet öka, komplexiteten bakom välmående skogar verkar för få beslutsfattare förstå – den hållbart brukade skogen ger både klimatnytta nu och sen, samtidigt som den ger värden till oss som bolag och Sveriges BNP. Samtidigt måste man se skogen som en helhet. Genom att bruka skogen och avverka producerar vi material som också binder koldioxid. Att inte räkna med det är att inte se hela bilden, säger han.
Naturskyddsföreningen undrar hur du ser på att sätta av mer skog för skydd?
– Redan i dag gör vi som sagt naturvårdsavsättningar. Vi har i Holmen identifierat och investerat i över åtta tusen områden med särskilt höga naturvärden som vi antingen låter stå orörda alternativt vidtar aktiva åtgärder i för att främja biologisk mångfald och vi ökar det varje år. Det är så vi kombinerar hållbart brukande med klimatnyttan den brukade skogen och dess produkter ger, säger Henrik Sjölund.
Basen för Holmen i Norrköping har varit pappersproduktionen. Men när man läser om pappersbruk runt om i Sverige är det oftast dyster läsning. Nyligen lade exempelvis ett pappersbruk med lång historia ned i Borlänge. Men Henrik Sjölund vill inte kommentera andra bolags överväganden. Om verksamheten i Norrköping är han öppnare om sin tro på framtiden.
– Vi har ställt om här och produktionen av tidningspapper har delvis flyttat över till annan pappersproduktion. Vi har också skog, vattenkraft, ett par sågverk som är viktigt. Framtiden för både affär och jobb är god i Norrköping, säger han.
Hösten 2021 varslade pappersbruket Klippan 24 av sina 75 anställda om uppsägning till följd av de höga elpriserna. Holmen Paper har också i närtid och historiskt tillfälligt stoppat en av sina pappersmaskiner på Braviken. Men än så länge utan uppsägningar.
– Jag har sagt det förut och säger det igen. Distributionsnätet för el borde ha byggts ut för länge sedan. Det här kunde man ha förutsett, att elen skulle bli inlåst i norra Sverige. Det är inte rimligt att det är så stor skillnad i priser mellan norra och södra Sverige. Framför allt är det pristopparna som är problemet. Då kan det vara en förlustaffär att driva ett pappersbruk, men vi är bra positionerade med lokal råvara och fossilfri el och vårt affärsområde Paper mår, relativt sett, bra.
Han fortsätter sina tankegångar om hur han ser på framtidens efterfrågan av fossilfri el.
– Elen är just nu dyr i södra Sverige men vi måste se det i relation till de vi konkurrerar med på kontinenten som betalar ännu mycket mer för elen och som har svårt att få tag i råvara. Vi har sen lång tid tillbaka anpassat oss till en föränderlig värld och jobbar mycket med att utveckla oss och vår produktion mot nya produktsegment som matchar ”framtidens” efterfrågan. Sverige, även södra Sverige, har ypperliga möjligheter att utvecklas väl men det kommer krävas enormt mycket mer fossilfri el, som nog borde komma både norrifrån där vi har överskott genom att överföringskapaciteten byggs ut och genom att vi bygger mer elkraft här nere i syd, säger han.
Holmen har också tjänat pengar på de höga elpriserna som elproducent. Din kommentar till det?
– Nej, det kan man väl knappast påstå. Vi konsumerar till att börja med än så länge mer el än vad vi producerar och dessutom konsumerar vi elen i södra Sverige där priset har varit exceptionellt högt och merparten av vår produktion av el ligger i norra Sverige där elpriset varit inlåst till relativt sett låga priser. Så någon vidare affär har det inte varit på senare tid men jag är optimist och tror att vi bygger bort handelshindren mellan södra och norra Sverige så att elektronerna kan göra nytta där de behövs som bäst för Sveriges och klimatets skull, säger han.
Han avslutar med att återkomma till frågan om tillståndsprövningen.
– Jag tror och hoppas också att vi orkar lyfta blicken och inse att vi behöver väga in klimatnyttan vid tillståndsprövning av vindkraft och inte bara se till det lokala. Klarar vi det har Sverige och Holmen fantastiska möjligheter att bidra både till klimatomställningen och skapa arbete och välstånd, säger Henrik Sjölund.