Från den 1 april 2015 blir det förbjudet att tömma toalettavfall i sjön från fritidsbåtar. Förbudet gäller i hela Sveriges sjöterritorium och de båtar som har installerad toalett.
– Jag tycker att de pengarna för att lösa det här enligt lagstiftningen skulle göra bättre nytta om de användes på andra sätt. Jag skulle hellre se att man byggde ut toaletterna på land och servicestationerna i skärgården, än att tvinga småklubbar och hamnar att bygga mottagningsstationer, säger Harald Mårtensson, ordförande i Östergötlands båtförbund.
Finns få stationer
I dagsläget finns det mottagningsanordningar i en del hamnar i Östergötland, bland annat vid Arkösunds hamn, Tyrislöt, Valdemarsvik och Söderköping. Men Lars-Göran Nyström på Transportstyrelsen tror inte att det är tillräckligt.
– Det kommer behövas mer, det måste nästan finnas i var och varannan hamn om det ska funka. Om du befinner dig i Sankt Annas skärgård måste du till Arkösund eller Tyrislöt för att tömma, det rör sig om flera timmars resa. Och det är kanske inte så spännande att åka så långt för att tömma toan, säger han.
Harald Mårtensson håller med.
– Frågan är ju om vi ska planera vår semester utifrån vart skithusen är eller om vi planera utifrån vädret och vart det finns vacker natur och kultur.
Få berörs
Han menar att lagen är missriktad eftersom det är ett fåtal båtar som berörs – majoriteten av alla fritidsbåtar, drygt 87 procent, har ingen installerad toalett.
– Ligger vi i hamn går vi till serviceanläggningen och ligger vi vid en ö går vi i land. Så kvar i båten blir det inte så mycket. Så det är en stor kostnad för att uppnå ett väldigt litet mål, säger han.
De båtar som har en installerad toalett kan behöva bygga om sina båtar för att kunna använda tömningspumparna. Från 2000 kronor och uppåt kommer det kosta enligt Transportstyrelsens beräkningar. Kommuner och fritidshamnar som ville bygga mottagningsanordningar kunde fram till 2012 söka bidrag från Länsstyrelsen, men den möjligheten finns inte längre.
– Man kan fundera på vems ansvar det är att bygga de här stationerna. I Finland har de haft liknande lagstiftning länge, men där är det samhället som bekostar det hela, säger Harald Mårtensson.
Läs mer i onsdagstidningen