Nutidshistoria via våra prylar

Det ska bli en historisk tillbakablick på perioden 1930-1980 - den epok då industrin stod på topp i Sverige. Det ska vara vardagsföremål som kläder, skor, köksprylar, leksaker, förpackningar, telefoner, räknemaskiner m.m. - prylar man skaffat sig för att förenkla vardagen och kanske också för att känna sig modern.
Idag öppnar "mottagningen" i museets reception och pågår i ca två månader. Det ska gärna vara en personlig berättelse om vad föremålet har betytt för ägaren.

Löpande band
Den 14 januari avslutas insamlingen samtidigt som det blir en festlig invigning av en mycket central del i utställningen - det löpande bandet. Ett ca 160 m långt transportband kommer att löpa runt utställningen och kronologiskt visa vardagsföremål som upplevs karakteristiska för respektive decennium. Tidstypiska radioapparater ska återge autentiska händelser och spela musiken på modet. Besökaren kommer bokstavligen att kunna stå och se tiden gå förbi.
Utställningen kommer att uppta ett helt våningsplan och ska visas under fem år. Museet vill ge en samlad bild av några av nutidens viktigaste frågor - om arbete, globalisering och välfärd. Under den högindustriella epoken 1930-1980 uppfanns begrepp som folkhem, samförstånd och demokratisk design. Ur dessa idéer och strukturer skapades vårt nutida Sverige.
Museet vill söka svar på vart vi är på väg. Projektets syfte är att ge ungdomar en möjlighet att fundera över och ta ställning till livsavgörande frågor som att välja utbildning, framtidsväg, jobb. Kanske hur man kan påverka framtiden.
Genom reflektion och jämförelse kanske man kan lära något av historien.
Niklas Cserhalmi är projektledare för Industriland.
- Hur morgondagen kommer att se ut är det ingen som säkert vet, säger han. Vuxenvärlden har svårt att ge handfasta råd eller välja åt dagens ungdomar. Men eftersom framtiden är en fortsättning på historien är vi övertygade om att historisk kunskap är ett av de bästa verktygen för att förstå sin framtid.
Ann-Sofie Axelsson är producent.
- Den ekonomiska utvecklingen är ytterligare ett stråk i utställningen - vilka företag, innovationer och entreprenörer skapade industrierna som möjliggjorde välfärdshemmet? Men bilden får varje besökare själv komma fram till. Det finns ingen entydig bild utan det handlar om att tolka.
Här ska det bli möjligt att studera och göra skolprojekt.
De ca 1 300 arbetslivsmuseer som finns runt om i landet fyller också en viktig funktion i utställningen. Det är i dessa museer som den svenska företags- och industrihistorien i hög grad berättas idag. Arbetslivsmuseerna drivs i de flesta fall av frivilligkrafter och tar upp den lokala ortens historia. Torsten Nilsson, projektledare i Industriland och Arbetets museums arbetslivsintendent med särskilt ansvar för kontakten med arbetslivsmuseerna.