"Nu måste vi börja om"

Redar Baskin är kurd - och polis. Han kom till Sverige som 17-åring i början av 80-talet. Blev svensk medborgare -84, gjorde lumpen på A1 i Linköping, jobbade med säkerhet på Arlanda och kom in på Polisskolan 1990.
Tolv år som polis i Sverige, utbildningen inräknad. I Norrköping har han bott och jobbat i sju år. Han är gift med en kvinna född i Armenien och har tre barn. När Redar talar om invandrarpolitik och integration gör han det utifrån starka egna erfarenheter.

Förstår
Vi talar med honom om vad som hänt: "hedersmordet" på Fadime i Uppsala, hans gamla hemstad.
- Jag förstår varför han (pappan) gjorde det. Jag vet också att det aldrig skulle ha hänt i Turkiet. Där skulle han förlåtit henne. Där skulle andra människor ställt upp och hjälpt honom att återupprätta familjens heder på annat sätt.
-Men i Sverige hade Fadimes pappa helt tappat fotfästet. Förlorat hela sin värdighet, stolthet och heder. Han hade kommit att betraktas som en nolla som pappa, säger Redar, som naturligtvis inte försvarar dådet, utan säger sig bara förstå varför det skedde.
- Men jag vet många invandrare i Sverige som ger sitt samtycke till det han gjort. Tyvärr är det så.
- Man säger kanske en sak, men sanningen är en annan. Man kör med dubbla budskap, säger Redar Baskin.
Redar talar om invandrare från ett begränsat geografiskt område. Han beskriver sina gamla hemtrakter i östra Turkiet som ett feodalt samhälle, byggt på patriarkalisk hierarki.

Skrämmer
- Där finns den självklara rollen som pappa och familjeöverhuvud, särskilt på landsbygden. Begreppet heder har en helt annan betydelse än här.
I Sverige är kulturmönstret så annorlunda att det skrämmer.
Redar ger den svenska invandrar- och familjepolitiken skulden för det som hänt.
- Den svenska familjepolitiken skrämmer många invandrare. De ser hur familjeband löses upp. Man har inte tid med barnen, båda måste förvärvsarbeta och det blir ingen tid över för barnen.
- Utanförskapet är det stora problemet. Det måste brytas, annars blir det värre och värre.
- Det enda sättet att ändra på det är att få invandrarna delaktiga i samhället. Många lever sitt eget liv utanför det svenska samhället.
Själv har Redar Baskin gått in hårt för att assimileras.
- Det krävs en järnvilja. Man måste gilla svensken, sättet att leva. När jag kom hit lämnade jag mitt gamla liv.

Integrationsråd
Redar Baskin beskriver sig sig som "konservativ liberal", Moderaterna är hans parti. Han är en av initiativtagarna till det kommunala integrationsråd som bildades för några månader sedan.
- Vi måste stoppa den här utvecklingen, säger Redar Baskin. Och han har idéer om hur det ska göras.

Så här ser hans recept ut:
1. "Vi måste skapa dialog med familjerna tidigt. Ta problemen på allvar och lyssna noga. Samtal är bättre än polisanmälan."
2. "Vi måste bryta bidragsberoendet och skapa plats för invandrarna på arbetsmarknaden. Hitta mötesplatser mellan infödda svenskar och invandrare. Skapa nya umgängesformer och mötesplatser."
3. "Det behövs mängder av information om hur den svenska samhället fungerar: lagar och regler och värderingar."
4. Vi måste ta integrationsfrågorna på största allvar. Alla måste hjälpa till. Vi måste erkänna att vi misslyckats och börja om från början."

Kritiserar hemspråk
Redar Baskin har varit ute i hetluften förr. Han fick mycket kritik, inte minst från andra invandrare, även släktingar, när han kritiserade hemspråksutbildningen för några år sedan. Den har gjort många ungdomar halvspråkiga, menar han.
Han är kritisk än. Mot att kulturföreningar för kommunala pengar ägnar sig åt samma saker som de skulle gjort i hemlandet.
- De spelar backgammon i klubblokalen för skattepengar. Samhället borde ställa krav på att pengar ska användas i integrationssyfte. Till saker som bryter utanförskapet.
Integrationsrådet har börjat sitt arbete och tänker jobba konkret, enligt Redar Baskin.
- Vi ska "göra verkstad". Det ska inte snackas så mycket som det gjort hittills.
Konkret betyder till att börja med ett seminarium om brottslighet bland invandrare den 14 februari.
- Vi måste ta reda på alla bakomliggande orsaker till att kriminaliteten är så stor bland vissa invandrargrupper. Vi måste göra politik av det: påverka politiker, makthavare och länspolischef.
Redar Baskin vill själv arbeta med invandrare som polis. Han efterlyser närpoliser som arbetar aktivt ute i bostadsområdena så som sker i bl a Bergsjön i Göteborg.
- Där har man anställt tolv poliser, flera med invandrarbakgrund, och det har hänt många positiva saker, säger Redar.
Polisen måste arbeta förebyggande tillsammans med andra samhällsorgan.
- Misslyckas andra blir det polisen som får ta hand om problemen.

Satsa på 13-åringar
- Vi måste satsa på 13-14-åriga invandrarbarn hellre än på 40-åriga knarkare. Knarkarna utgör inget stort hot mot samhället, men en 13-åring kan bli det. Jackie Arklöv är ett sådant exempel. Han har mördat två poliser.
Redar Baskin har varit med om att tre kolleger dödats: Leif Widengren i Stockholm 1992, Olle Borén och Robert Karlström i Malexander 1999. Han kände alla tre. Fjorton poliser har dödats i Sverige sedan 1950.
- Jag vill jobba med integrationsfrågor som polis, men får inte. "Det finns inga resurser", säger cheferna. I stället åker jag med uttryckningsstyrkan.
Redar Baskin är uppriktigt förvånad över att vi inte klarat av integrationen.
- Låt oss ta ett historiskt exempel. Tusentals svenskar utvandrade till USA och hjälpte till att bygga upp det amerikanska samhället. Det gick bra. Men vi klarar inte ens av att ta hand om de som kommer hit. Vad är det här?