Nu lever loppan igen på Himmelstalund
NORRKÖPINGKnappt har lind och ek börjat slå ut där på Himmelstalund förrän loppmarknaden är igång igen. Redan vid säsongspremiären i lördags var det skapligt med både försäljare och kunder. - Man åker hit, träffar lite folk, pratar lite skit, förklarar Lars-Erik Svensson där han står med sitt lilla sortiment där inget kostar mer än 50 kr. - Men bäst går det som kostar fem-tio kr. Och då finns det ändå de, som vill pruta ner till två kronor...
Böcker som Caroline Björkman-Rylanders mamma en gång i världen skaffade hem till familjen säljs här ut mycket billigt. FOTO: ROBERT SVENSSOSN
Foto:
Men blandat är det och mest slående kanske, att det vanligen bara finns ett enda exemplar av prylarna i sortimentet. Det är överblivna saker, inga massupplagor. Även om man på något ställe, bland en massa udda grejer, också kan hitta 20 ex av en äldre upplaga av Bilhandboken. Vilket då säkert också har sin särskilda förklaring.
<b>Inte för pengarna</b>
Lars-Erik Svensson har hela sitt utbud på det lilla bordet framför sig. Där finns kakburkar, ett bordsur innefattat i en metallörn, ljusstakar, en liten dammsugare, Pär Lagerkvists roman Barabbas för 20 kr...
- Men se på den här glasskålen. Med fot. Bara 50 kr. Det är billigt det.
Fast, som sagt, inte är det för pengarna som Lars-Erik har för vana stå här någon gång i månaden.
- Nej, utan för att det är kul. Jag har ändå inget särskilt att göra på lördan. Ibland går det dåligt, men ibland kan det gå rätt så bra. Några kronor ger det ju ändå också.
<b>Träffar folk</b>
Prylarna är sånt han kommer över när folk flyttar. Då ger de till Lars-Erik, i stället för att köra till tippen. Han gillar själv loppmarknader, kan åka både hit och dit och köpa sånt som roar honom själv, mest då tekniska prylar och klockor som han har en halv vägg full med hemma.
- Sen byter vi en del mellan oss också. Man träffar rätt mycket folk här, det är många som kommer hit för att prata en stund.
- Ja, jag kommer hit för att jag inte har några kamrater att prata med, inflikar en sportklädd äldre karl som plötsligt bara står där och lyckas se mycket allvarlig ut. Uppenbarligen en gammal bekant.
- Tjena, Lars-Erik, fortsätter han nämligen.
- Hej du, har du vatt ute och fiskat nåt än?
- Nä, det har inte blitt av.
- Det var ju fan också, nu när strömmingen är inne, säger Lars-Erik.
<b>Överallt samtal</b>
Vi går vidare mellan stånden. Överallt pågår små samtal:
- Nu skiner solen på oss, du.
- Ja visst, det är jätteskönt.
- Titta, här är en bra väska för bara 20 kr, säger någon annan.
Vi fastnar vid ett stånd som är rena orgien i nostalgi. Här säljs främst ungdomsböcker från 40- och 50-talen - Bonniers Önskeböcker, Wahlströms ungdoms-, barn- och flickböcker. Enid Blyton, Britt G Hallqvist, Kvirre och Hoppsan...
Här hittar man en del, som nog kan vara lite svårt att truga på dagens unga. Sånt som Gustaf Bolinders Bergsindianernas skattkammare från 1944, för att då inte tala om Skeppskatten Svensson går i land. Av Hilbert Nordlander.
<b>Omvänd prutning</b>
Handelskvinnan Caroline-Björkman Rylander förklarar för oss, att hennes mor jobbade i bokhandel som ung och under deras uppväxt alltid köpte hem böcker.
Själva inhandlar vi en roman av radikale amerikanen Sinclar Lewis. För två kronor ... och det är ju så skamligt lite, att vi försöker med omvänd prutning.
- Men han är ju nobelpristagare. En tia ska du väl i alla fall ha...
- Nej, vi vill få plats på vinden igen, det är bara det som är mottot för oss, förklarar Caroline.
Och runt omkring pågår hela tiden den fridsamma kommersen. Även om inte alla är där för att köpa vad som helst.
- Du handla av mig i dag? säger en av försäljarna till en förbispasserande.
- Nej, det är för dyrt, svarar den presumtive kunden bryskt.
Trots att där fanns klockbatterier för 19 kr, och billiga armband för bara tjugolappen.
Så jobbar vi med nyheter