Nu kan rektorerna mer om studieklimatet "down under"
NORRKÖPINGHär kan man tala om en studieresa!Eller vad sägs om att Gudrun Dorell och Ulla Asserhed, två biträdande rektorer i Norrköping, studerat webbaserat lärande och distansundervisning på verkligt lång distans, nämligen i Australien.- Där finns det en hel del distansundervisning i skolorna och det har varit en mycket intressant och spännade studieresa, säger Gudrun Dorell.
Från värmen till kylan blev det för skolledarna Gudrun Dorell, till vänster, och Ulla Asserhed från Norrköping, när de nyligen kom hem till snön från sin studieresa till varma, sköna Australien. FOTO: ROBERT SVENSSON
Foto: Fotograf saknas!
- Vi sökte och fick ett resestipendium från SFUB, Sällskapet för folkundervisningens befrämjande och att vi valde Australien beror på att man i skolkretsar ofta nämner Australien i samband med distansundervisning.
- Där har man en mångårig erfarenhet av den sortens undervisning och vi ville studera hur den fungerar där och hur de löst olika sorters problem när lärare och elever befinner sig på distans från varandra.
- Distansundervisning kommer troligen att öka i Sverige i framtiden,även när et gäller ungdomar, och här har man kommit längre i Australien. Än så länge sker oftast undervisningen via kortvågsradio och telefonkontakter, berättar Ulla Asserhed.
- I storstäderna Sydney och Melbourne hade elever distanskurser via skolans nätverk på datorn och där kunde man gå in och se vad som gjorts under dagen om man varit sjuk en dag. Härkunde även föräldrarna gå in och kolla sina barns närvaro och hur det fungerar för dem i skolan.
<B>? Hur fungerade det med radio och telefonundervisningen?</B>
- Dagen började med att läraren gick in i en radiostudio och kopplade upp kortvågsradion med sina elever, som han kunde pricka av och se vilka som var med i sändningen. Det fanns elever som bodde cirka 100 mil från radiostudion, för det är ju såna enorma avstånd i Australien.
<b>Både ljud och bild</b>
- Sedan började lektionerna och då hade man alltså röstkontakt med varandra och det är något som vi tror är myket viktigt och något som man ju missar när man enbart har kontakt via datorn och internet.
- I framtiden, säger Gudrun Dorell, kommer det säkert att finnas både ljud och bild i distansundervisningen över internet och den sortens kontakt är förstås värdefull jämfört med bara e-mail.
- I Australien var alla unga distanselever tvungna att ha en handledare på platsen där de bodde och det var i de flesta fall deras mamma.
<B>? Har ni varit runt omkring i Australien?</B>
- Ja, det blev en rundresa under 14 dagar, då vi besökte skolor i fyra oika städer och stater, nämligen Melbourne, Sydney, Cairns och Alice Springs mitt i Australien.
<B>? Vad händer nu efter resan?</B>
- Vi kommer att skriva en rapport om allt vi upplevt, när det gäller distansundervisningen i Australien och den rapporten vill vi delge våra egna skolor och även andra som har intresse av distansundervisningen.
<B>? Hur ser det ut på era skolor idag?</B>
- Vi har vuxenelever som studerar på distans via datorn, berättar Gudrun Dorell, och sedan kommer de personligen till skolan fyra, fem gånger per termin.
- Det fungerar mycket bra för eleverna. Våra lärare har kommit långt med datoranvändningen och själva utarbetat webbsidor innehållande bland annat kursplaner och undervisningsmaterial i olika ämnen, som finns tillgängligt via internet.
- På Thapperska är vi inte igång än, men vi hoppas kunna hitta former för distansundervisning, exempelvis vissa dagar, då man kan jobba hemifrån och sedan vara på skolan resten av lektionstiden, säger Ulla Asserhed.
- Så en kombination av distansundervisning och närvaro på skolan, tror jag passar bäst för den vårdutbildning vi bedriver här.
<B>? Hur har resan fungerat i övrigt?</B>
- Helt perfekt, säger Gudrun Dorell. Allt har klaffat tidsmässigt, och vi har haft många givande träffar och diskussioner med lärare och skolledare i Australien.
- Och vi har med oss massor av broschyrer och annan information, som vi nu ska använda vid sammanställandet av den här långa och intressanta studieresan.
Så jobbar vi med nyheter