Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Nu införs kroppskameror på Norrköpingspolisen

Uniformerade poliser i yttre tjänst ska kunna checka ut en kroppsburen kamera inför varje arbetspass. I Linköping är detta redan infört och strax före jul rullades det ut även i Norrköping. "Det har är en arbetsmiljöförstärkande effekt", säger Mikael Lilja, ansvarig poliskommissarie.

Norrköpingspoliser i yttre tjänst har nyligen börjat att bära kroppskamera.

Norrköpingspoliser i yttre tjänst har nyligen börjat att bära kroppskamera.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Norrköping2022-12-20 15:00

De som berörs är bland andra ingripandepoliser, kommunpoliser, lokalpolisområdespoliser och trafikpoliser.

– Efter Norrköping rullar vi på med resten av orterna i länet, Motala, Mjölby och Finspång och alla andra efter årsskiftet, säger Mikael Lilja.

Utrustningen finns på plats men det är väntan på att montörer ska installera själva laddstationen som gör att sjösättningen på vissa orter drar ut på tiden. Mikael Lilja räknar med att kroppsburna kameror ska vara sjösatt i hela Östergötland i februari.

Kamerorna kommer inte att vara personliga utan poliserna kvitterar ut en inför varje arbetspass och lämnar tillbaka den när passet är slut.

– När man hämtar ut kameran aktiveras den och blir knuten till den polismannen. Sen har man den under passet och startar upp den när man vill spela in.

Åtgärden är efterfrågad av poliserna i yttre tjänst och Polisförbundet har ställt sig positivt till införandet. Brottsförebyggande rådet, Brå, har utvärderat tester på några orter och kom fram till att kroppskamerorna gjorde att poliserna kände sig tryggare.

– Det ger möjlighet till bättre bevisföring. I vissa situationer har vi då en filmsekvens i stället för att vi ska förlita oss på en minnesbild. Det kan också inverka lugnande när det gäller hot och agerande mot poliser, så det har är en arbetsmiljöförstärkande effekt, säger Mikael Lilja.

De som kommer att ta hand om det filmade materialet om det behöver analyseras och användas som eventuell bevisföring är polisens cyberbrottsenhet RC3. De har inrättat en speciell kamerateknikgrupp som ska jobba med det.

– Det kommer att krävas expertkunskaper och folk som tar hand om materialet. Det kommer att innebära väldigt mycket jobb för oss, säger Daniel Axelsson, sektionschef på RC3.

Kroppkameror har använts längre på andra orter i landet och några av dessa poliser fanns på plats i länet under påskkravallerna. Filmer från kroppskameror kom till användning vid identifiering och lagföring av upprorsmakarna.

–Det är både material från kroppskameror, VHS:er och andra kameror som gjort att vi kunnat identifiera och lagföra flera av dem som var med vid påskkravallerna. Det är flera parametrar som gör att det blir bra bevisning, säger Daniel Axelsson.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!