Nu har farbror Fredrik fått fason på förskolans gård
Under något års tid har lekgården varit rent bedrövlig på Mariagårdens förskola. Men på tisdagen kunde Roger Ekström från fastighetsägaren Lundbergs klippa av bandet till den nyupprustade gården. Och som barnen då rusade iväg för att ta gungor och klätterställning i besittning!
Till skratt och jubel intog barnen på Mariagården, här Wilma och Cindy, sin upprustade lekplats.
Foto:
Det var nämligen som så, att först så hade man häromåret tagit bort gungorna för att de hade gått sönder. Sen fanns det knappt nånting alls kvar på gården. Och efter det hände ingenting, och sen ännu mer ingenting.
Men se då var det en fröken Kristina, som vi ju alla vet vem det är, som blev lite arg. Så hon satte sig och skrev ett brev till en gammal farbror, som heter Fredrik och som äger det här huset. Hon skickade också med fotografier, så att farbror Fredrik med egna ögon kunde se hur förskräckligt illa det stod till med gården.
Blev jättearg
Och när farbror Fredrik fick se de bilderna, då blev han jättearg och sa att det här ju den enda förskola som jag har bland alla mina hus här i stan, och då får det absolut inte se så här illa ut på den.
Sen tog det lite tid - men nu, idag, var äntligen nya gungor på plats, och sandlåda, och en båt att leka i, och så en klätterställning.
Och farbror Fredrik hade jättegärna velat komma idag och inviga. Men se nu var det som så, att han i stället måste åka till Spanien och inviga någon pappersmaskin där, fastän det säkert inte alls var lika kul. Så därför hade farbror Roger kommit i stället, och han var inte riktigt lika gammal som farbror Fredrik.
Och farbror Roger tyckte, det sa han i alla fall själv, att det var jättekul att få komma hit. Fast han skulle då aldrig våga säga till farbror Fredrik, att han var gammal för då kunde han (farbror Roger alltså) bli av med jobbet.
Och nu hade han som invigningspresent med sig ett bord till barnen, och han var säker på att farbror Skanska skulle kunna sätta fast den på betongfundamentet.
Sen sjöng barnen en sång om en liten båt som ofta blir våt, för farbror Roger och farbror Folkbladet och alla andra som var där.
Och sen klippte farbror Roger av det där bandet, så att de glada barnen kunde storma ut på sin nya lekplats.
Men i den allmänna glädjeyran ville Ingegerd Edman också gärna flika in något om den andra av de förskolor, som hon har inom sina domäner. Nämligen Kastanjegården, där lekgården är minst lika uschlig som den hittills varit på Mariagården. Men på Kastanjegården har det hängt upp sig.
Den fastigheten ägs till 60 procent av Ståhls och 40 procent av kommunen, via den urgamla Stiftelsen Norrköpings Barnkrubbor. För några år sedan var man på gång med att bättra på gården, faktiskt så var allt projekterat och klart.
Men så fick kommunen i stället för sig att vilja sälja huset. Och så försökte man med det, men kontentan blev ändå till slut att man behöll det. Under hela denna tid har det legat som en död hand över alla lekgårdsprojekt.
Men nu vill Ingegerd Edman - och personalen, och barnen - se, att det verkligen blir något av också för Kastanjegården. Hon hoppas, att Ståhls och kommunen ska visa lika god vilja som Lundbergs nu har gjort.
Så jobbar vi med nyheter