Det var 2007 som jobb- och utvecklingsgarantin infördes av alliansregeringen; den sista delen i denna benämndes "fas 3" och innebar att den som inte fått jobb efter 450 dagar ska erbjudas en sysselsättning hos en anordnare utsedd av Arbetsförmedlingen. Men fas 3 har fått kritik genom åren: bland annat har många beskrivit hur arbetsgivare – som fått statligt stöd för att ta emot de arbetslösa – utnyttjat dessa för att utföra ordinarie arbetsuppgifter. Annan kritik har pekat på mängder av meningslösa projekt och att endast en minoritet efter fas 3 gått vidare till jobb eller utbildning.
Men nu ska alltså fas 3 (eller sysselsättningsfasen som den numera kallas) bort, vilket också var ett vallöfte av Socialdemokraterna inför valet 2014. Efter den 31 januari (på onsdag) ska inga fler skrivas in och det har också skett en utfasning från denna stödform under ett bra tag nu.
– Vi har förberett oss så att inga beslut om sysselsättningsplats ska finnas kvar som löper efter 31 januari, säger Anders Munck, pressekreterare på Arbetsförmedlingen, till Nyhetsbyrån Siren.
Dock är fortfarande dryga 2 600 personer inskrivna i landets kommuner varav 35 i Östergötland enligt siffror från Arbetsförmedlingen sammanställda av Siren. I Norrköping är siffran för december 2017 sex personer i fas 3; i Finspång är fem personer fortfarande inskrivna medan Linköping har högst siffra i länet: 13.
Detta är emellertid inte anmärkningsvärt högt i en jämförelse med de 200 kommuner som fortfarande har inskrivna i fas 3: i sveriges tre största städer samt Västerås och Gävle handlar det om över 100 personer i respektive kommun: allra flest har Göteborg där fortfarande 217 personer är inskrivna.
– Vi använder de verktyg vi har för att stötta dem som lämnar sysselsättningsfasen, och vilket stöd de får är individuellt. Det innebär exempelvis att vissa får hjälp med att hitta ett arbete med stöd, andra får stöttning att komma tillbaka till arbetslivet via jobb- och utvecklingsgarantin, säger Anders Munck.
Ett av de alternativ som erbjuds när fas 3 försvinner är de inrättade ettåriga extratjänster som Folkbladet tidigare berättat om. Även denna åtgärd är till för personer längst från arbetsmarknaden – staten står för pengarna och i Norrköping har man under det år extratjänsterna funnits varit framgångsrika att fylla dessa platser: uppåt 230 personer har på detta sätt anställts inom kommunens olika verksamheter.